Under några timmar i går lyckades jag reducera de tio
”försvunna” åren i Maria Elisabeths liv till sex år. Det visar sig att
häradshövding Arrsenius före 1804 bodde på säteriet Viken i Falköpings
landsförsamling, och redan där hittar jag Maria Elisabeth, från och med 1801.
Detta år verkar hon ha kommit till Arrsenius på säteriet Viken, och sedan
flyttat med detta hushåll till Munkatorp i Marum 1804. I mantalslängderna står
hon genomgående med titeln hushållerska. Det tolkar jag som att hon haft en
ganska god position i familjen, och tydligen har man varit nöjd med henne,
eftersom hon stannat ända till 1809, två år efter häradshövdingens död.
När det gäller dottern Lovisa, ska jag också göra en liten
komplettering. Jag trodde tidigare att Lovisa och modern varit samtidigt på
Munkatorp, men så var det inte. Modern flyttar, som sagt, därifrån 1809.
Därefter är Munkatorp bebott av en Göran Westfelt, och det är under hans tid
som Lovisa är där, 1813-1815. I husförhörslängden står hon som jungfru Lovisa
Odhelius, i mantalslängden står hon 1813 som pigan Lofwisa, och 1814 som pigan
Lisa Odhelius. Denna mantalslängd från 1813 är alltså den första källa jag
hittat som nämner Lovisa. Hon är då 18 år gammal. Här finns alltså ännu fler
”försvunna” år, men möjligheterna att hitta dessa är nog väldigt små. Kanske
kunde man på den här tiden ganska lätt ”gömma” ett barn, särskilt om det fötts
med anonyma föräldrar.
Vad gäller modern Maria Elisabeth har jag ännu inte gett upp
hoppet att finna några fler år, men det kommer säkert att ta tid. Men kanske
kan man hoppas på fler upplevelser liknande den i Skara i våras, när Jenny och
jag gjorde fyndet av nedanstående anteckning, i Johan Fredrik Odhelius bok.
Fyndet som slutgiltigt knöt ihop oss med släkten Odhelius.
Ur Johan Fredrik Odhelius anteckningar |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar