onsdag 29 april 2015

Familjen Ternberg från Borås



Jag har tyvärr haft ganska lite tid för släktforskning på sistone. Livet har varit fyllt av en massa andra saker. Någon dag emellanåt har jag dock hunnit sitta vid släktforskardatorn, och då har jag fortsatt att försöka gräva lite bakåt i farmors anor. Förutom tunnbindaren Ingemar Erikssons familj, som jag skrev om i förra inlägget, så har jag också grävt lite djupare när det gäller Sven Jacob Olssons familj. Han var min farmors morfar, och gift med Inger Ingemarsdotter. Jag lyckades faktiskt komma ett litet steg längre när det gäller Sven Jacobs mor Johanna Ternberg. Genom idogt letande i Göteborgs olika kyrkböcker lyckades jag hitta hennes inflyttning till Göteborgs Domkyrkoförsamling, från Borås.

Johanna Ternberg var dotter till skomakaren Anders Jonsson Ternberg, verksam i Borås, och hans hustru Susanna Jacobsdotter. Detta par fick tillsammans åtta barn, men av dessa var det endast två döttrar, Johanna och hennes syster Christina, som gifte sig och bildade familj. Familjenamnet Ternberg dog därigenom ut på denna gren. Namnet kommer troligen från ortnamnet Tärby, där jag tror att Anders Jonsson Ternberg var född. Det är för övrigt samma socken där den gamle anfadern och kyrkoherden Anders Tysk var född.


Josefina Sofia Olsson var min farmors mor

Ättlingarna till Johanna Ternbergs syster Christina har jag följt framåt, och där fanns en hel del både intressanta och sorgliga öden. Christina gifte sig med skomakaren Sven Söderberg och de fick sju barn. Bland dessa barns öden fastnade jag särskilt för dottern Johanna Helena. Vid sjutton års ålder flyttade hon från Borås till Göteborg, där hon blev kvar som ogift i arton år. Vid 35 års ålder flyttade hon så till Stockholm. Efter endast något år där gifte hon sig med skepparen Emanuel Askengren. Ytterligare något år senare föddes sonen Carl Gustaf Emanuel. Sonen dog vid knappt tre års ålder 1836. Några fler barn föddes inte i äktenskapet. I maj 1841 dog maken Emanuel, och dödsorsaken anges vara ”fyllerigalenskap”. Senare samma år avled Johanna Helena själv av ”blodslag” (troligen hjärnblödning el likn). Tio år efter hennes flyttning till Stockholm var hela den lilla familjen borta. Funderingen som infinner sig är osökt, hur dessa tio år gestaltade sig för Johanna Helena, med tanke på dödsorsaken för maken.

Nu har jag glatt hoppat över till en annan gren på farmors sida, hennes fars släktgren i Skepplanda. Jag hoppas kunna återkomma till detta så småningom.