Christoffer föddes 1762 i Valstad, som tredje barnet och
sonen till Thore Odhelius och Brita Salenius. Han var den ende av sönerna som
bodde kvar i föräldrahemmet, i stort sett fram till föräldrarnas död. Av mantalslängderna
framgår att Christoffer, Maria Elisabeth, Hedvig Christina och Magdalena bor
tillsammans med föräldrarna fram till ca 1795. Därefter bor ingen av dem kvar i
Prästebolet i Valstad, som är den plats föräldrarna avlider på, 1794 resp 1796.
Var eller hur utbildningen till guldsmed/urmakare ägt rum
framgår inte någonstans, utan plötsligt tituleras han bara så. Christoffer
gifter sig 1795, några månader efter faderns död, med Brita Christina Åhman,
dotter till komminister Peter Åhman och hans hustru Elisabeth Pihler. Enligt
Johan Fredrik Odhelius krönika var hon hushållerska hos baron Fock i Bjurbäck.
De är till en början bosatta i Bjurbäck. Här föds de tre äldsta barnen Gustav,
Johanna Dorotea (Jeanna) och Brita Elisabeth. År 1803 flyttar familjen till
Madäng Nolgården i Baltaks socken, och där föds barnen Jakob och Dina. Därefter
flyttar man 1810 till Suntaks socken och flyttar runt en del där. I Suntak föds
yngsta barnet Thore.
Fram till 1813 har familjen dragit sig fram, om än under
fattiga förhållanden. Guldsmedsyrket var säkert inte så lukrativt på den
svenska landsbygden. Inte många hade råd att ha guld eller klockor. År 1813
inträffar en katastrof för familjen. Hustrun Brita Christina, 43 år gammal, dör den 8 augusti
i rödsot. Lille Thore är då endast drygt ett år gammal. Efter drygt en vecka,
den 16 augusti dör även han i rödsot. Men det är inte nog med detta. Den 14
oktober dör även den knappt sexåriga dottern Dina i samma sjukdom. I dödboken
för Suntak framgår att mellan juli och oktober finns ingen annan sjukdomsorsak
än rödsot angiven, för de 13 personer som dör under denna period. På cirka två
månader har alltså Christoffer mist hustru och två barn.
Rödsot eller dysenteri var en vanlig sjukdom i
fattigsverige, och hade stark koppling till undernäring i kombination med usla
hygieniska förhållanden, enligt vad jag läst mig till. Det är en svår
tarmsjukdom, orsakad av bakterier eller av en sorts amöba. Det förekom
epidemier, och en sådan var just 1808-13 i Sverige, då 50 000 människor dog i
sjukdomen.
Efter detta har det
varit väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att följa Christoffer och
barnen i kyrkböckerna. Det framgår att de flyttar till Skövde, men inte vilket
år, och jag hittar dem inte i flyttlängderna. Jag vet alltså inte vad som
händer förrän 1818, då jag i alla fall hittar Christoffers död i Skövde. Barnen
är då mellan 14 och 22 år gamla, men jag hittar inget som visar om de bor
tillsammans med fadern.
Christoffer dör alltså 17 maj 1818 i Skövde, 56 år gammal, som ”utfattig
urmakare”. Bouppteckningen är nog det magraste jag någonsin sett, och den
omfattar knappt en sida totalt.
År 1818, 3dje juli, förrätas Bouptekning efter aflidne
urmakare Odelius hwelken efterlämnade Sig 4 barn Son Gustaf do Jakob dotter
Sjanna do Britta Elisabeth deras ålder okänd och Sakerna hämtade Lite här och
Lite der.
1 st Coffort med dewerse Saker
1 st Skrin med Dewerse
2 st Stolar
1 st Warkbord med et halft Skrufstä
1 st Skiärwark
1 st Sängställe fins hos Båtsman Törn
Summa 4 Riksdaler 8 skilling (jag har här utelämnat värdet
av varje sak)
Uptagit och wärderat Styrker
Sköfde Som ofwan
L. Darelius
Ett av de sorgligaste ödena i Thores och Britas familj är
därmed till ända. Hur jag än ansträngt mig har jag inte lyckats följa
Christoffers fyra barn för att se vad de fick för livsöden. Det är oerhört
irriterande, och jag kommer säkert att försöka ytterligare med detta. Det finns
en anteckning av Johan Fredrik Odhelius att ”Carl dränkte sig”. Eftersom
Christoffer inte hade någon son med namn Carl, undrar jag om det är Gustav som
avses, men detta har jag inte lyckats få bekräftat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar