tisdag 28 maj 2019

Hur mycket får man gissa?





Här kommer ytterligare ett inlägg på temat ”Hur säker kan man vara?” Målet är ju alltid 100 %, men, jag tycker att jag alltför ofta hamnar mellan 90 och 99 %.  I det fallet som jag här ska berätta om tillkommer några speciella omständigheter, och det är kyrkböckernas förande i Göteborgs Karl Johans församling på 1800-talet. För det första är det själva handstilen. Skribenten till de flesta böckerna har antingen varit synskadad eller lidit av Parkinson. Det gör det tidsödande att läsa. För det andra finns det ingen hög ambition när det gäller korrektheten i uppgifterna, och en inkonsekvens i hur man behandlar både för- och efternamn, speciellt på kvinnorna. I den här familjen kan döttrarna till Olaus Svensson heta Olsdotter, Olsson eller Svensson. Namnet skiftar alltså hela tiden, på samma kvinna. Gifter de sig sedan, så tillkommer eventuellt makens namn, omväxlande med dessa andra. Födelsedatum är också lite hipp som happ. Ofta är det rätt de första åren på barn som fötts inom församlingen, sedan blir det felläsningar, eller att man helt enkelt frågar personerna (gissar jag) när de är födda. Troligen är det så att en del vet detta, och en del vet inte. Utifrån dessa förutsättningar gav jag mig i kast med att försöka spåra en kvinna som det blivit helt stopp med, och som jag gett upp med för några år sedan.

Den 4 juni 1806 föds enligt födelseboken Anna Helena, dotter till timmermannen Olaus Svensson och hustrun Johanna Helena Svensdotter, 40 år. Här är moderns namn helgalet. Hon heter Johanna Ternberg, och möjligen Svensson efter maken, och är i själva verkat 34 år. Jag ser aldrig dottern kallas Anna Helena, förutom här i födelseboken. Hon heter Johanna Helena, Johanna Lena, eller bara Johanna resp. Helena. Oftast heter hon som vuxen och ogift Johanna Helena Svensson. Hon finns kvar i sin familj i Karl Johan fram till mitten av 1830-talet, då hon bara stryks, utan någon anteckning om varför. Hon var troligen fadder till ett syskonbarn 1838, och det var sista livstecknet från henne. När jag nu för någon vecka sedan gav mig i kast med Johanna Helena igen, så prövade jag först tanken att hon flyttat till någon annan församling i Göteborg. Det borde jag i och för sig tänkt på tidigare. De gamla göteborgsförsamlingarna har utmärkta maskinskrivna register som underlättar sökandet. I Göteborgs Domkyrkoförsamling hittar jag snabbt pigan Johanna Helena Svensson, med korrekt födelsedatum. Hon har flyttat dit 1836, och 1840 flyttar hon tillbaka till Karl Johan. Inflyttningslängden i Karl Johan har förts av någon ganska ordentlig person, för där står hon inflyttad 1840, och med rätt födelsedatum. Däremot står det ingen begriplig uppgift om var i husförhörslängden man hittar henne. Så där var det då stopp igen.

Det blev att börja leta i Karl Johans maskinskrivna register, upp och ner och fram och tillbaka. I vigsellängd för 1842 hittar jag en Johanna Helena Svensson som gift sig med en Johan Frans Sandell. När jag hittar paret i husförhörslängden står det att mannen är född 1812 och kvinnan 1810. Alltså bara årtal, vilket gäller alla personer i denna längd, och flera av de efterföljande. Frans Sandells hustru kallas omväxlande Johanna och Helena. Ska det vara lönt att följa denna kvinna, född 1810, när min Johanna Helena är född 1806-06-04? Jag bestämmer mig för att göra detta. Först i husförhörslängden för 1855-57 börjar man skriva fullständigt födelsedatum. Det visar sig då att denna Johanna Helena uppges född den 4/6, dock fortfarande 1810. Ett litet hopp tänds. Hon kanske visste själv att hon var född den 4 juni, men inte vilket år? 



Vi övergår till att titta på parets barn, ett bedrövligt kapitel i sig. Johan Adolf föds 1841, alltså före giftermålet, till Johan Frans Sandell och hans fästekvinna Johanna Helena Olsson. En av faddrarna är Johanna Fredrika Svensson. En syster till min Johanna Helena heter så. Gossen dör efter 4 dagar. Då heter han dock Johan Alfred. Dottern Emelie Amalia föds 1844. Även hon dör efter 4 dagar. Efter ytterligare 4 år, 1848, föds dottern Johanna Maria. En av faddrarna är Inga Olsson. Hon kan mycket sannolikt vara hustrun till min anfader Jakob Olsson, äldre bror till den Johanna Helena jag är ute efter. Den här flickan får leva i 13 månader, sedan rycks även hon bort. Några fler barn föds inte. Om detta nu är ”min” Johanna Helena, så är hon 42 år när sista barnet föds, och några fler blir det inte. Paret lever barnlöst fram till 1859, då Frans Sandell avlider.

Vad händer nu med änkan till bruksarbetaren Sandell? Jo, hon flyttar, och inte vart som helst. Hon återfinns nu i hushållet hos min anfader Jakob Olsson, som fattighjon, och avlider 1864. Svagt erinrar jag mig att jag tidigare funderat lite kring denna änka Helena Sandell, född 1810-06-04, som plötsligt står där i Jakobs hushåll. Skulle det kunna vara hans syster Johanna Helena? Det verkar nu plötsligt betydligt mera sannolikt.



Jakob Olsson är min farmors morfar, och jag kommer att skriva in Helena Sandell som hans syster, med en notering om det felaktiga födelseåret.  För 100 % säkert är det ju inte, att detta är rätt!

fredag 10 maj 2019

Pappersarbete


Man kan ju undra om den här släktforskaren gått i ide under vintermånaderna, eller vad som händer. Och kanske är det på sätt och vis så. I så fall är idet fyllt av en dator med Arkiv Digital och alla andra digitala nyttigheter som en släktforskare behöver. Där kryper släktforskaren in i januari och börjar kika ut i maj.

Det är stimulerande med variation, och på släktforskningsområdet finns det en del olika saker som man kan gräva ner sig i, vid olika tidpunkter. Vissa tider har jag grävt ner mig i de allra äldsta släktrötterna, och roats av det detektivarbete som detta innebär. Vid andra tidpunkter har jag nästan fanatiskt följt anorna på alla grenar framåt i tiden, och därvid mött otaliga intressanta människoöden. Just den här vintern fick jag för mig att göra något jag länge planerat. Pärmarna med pappersutskrifter börjar bli gamla, och mycket är ofullständigt. Om man skulle gå igenom dessa, tänkte jag, och renovera innehållet, flik efter flik i pärmarna. Jag tog fram farmors pärm och satte igång.

Man kan lugnt säga att detta var mera tidsödande än jag tänkt mig! Efter 3-4 månaders arbete har jag hunnit till flik 4. Där finns farmors fars föräldrar, och deras efterkommande. Dessa farmors fars föräldrar var Lars Berndtsson och Britta Jonasdotter i Skepplanda. Det som fanns i pärmen om dessa båda och deras ättlingar var nu 11 år gammalt. På dessa år har det skett en helt fantastisk utveckling vad gäller digitala hjälpmedel för släktforskare. En bror till Lars Berndtsson, som jag då fick lämna som ett frågetecken, med den enda uppgiften att han gift sig i Halmstad, hittade jag nu snabbt i den nya Sveriges dödbok. Därifrån kunde jag följa honom bakåt, och kartlägga hela hans liv och hans familj. Flera liknande exempel fick jag uppleva. Med tanke på min fanatiska lust att följa alla grenar framåt, så tog ju detta sin tid. Förutom den nya dödboken har jag nu tillgång till Arkiv Digitals alla nya register, som jag inte förstår att man kunnat vara utan så länge. Det har blivit en ny släktforskarvärld på dessa 11 år. 

Här är den gamla och nya versionen av Lars Berndtssons familj


Britta Jonasdotters familj var minst lika ofullständig. Hennes bror Arvid flyttade tidigt till Norrköping, och de flesta av hans ättlingar finns däromkring. När jag kom till Arvids yngsta barn, dottern Klara Sofia, så visade det sig att hon utvandrat till Amerika, med man och tre söner. Jag kunde följa dem via Familysearch (också en bra källa!). De slog sig ner i Brooklyn, New York och blev kvar där. De fick ytterligare ett barn, en dotter, i det nya landet. 

...och här har vi gammal version av Britta Jonasdotters familj, med lite kladdanteckningar under arbetets gång, samt den nya


Nu är jag redo att kasta mig över nästa flik. Om ett antal år kanske jag blir klar med farmors pärm. Sedan återstår bara tre andra. Man får hoppas på ett långt liv. Trösten är ju, att jag inte alls är tvungen att göra likadant med alla pärmar, om jag inte vill. Tröttnar jag på detta, så tar jag tag i något annat. T ex någon detektivuppgift på 1600-talet.