Nu har själva forskandet legat på is ett litet tag kan man säga. Jag har ägnat tiden åt förarbeten till den kommande hemsidan. Dessvärre vet jag inte när den kan bli verklighet, för mina tänkbara webmasters har väldigt fullt upp med annat. Nu har jag dock gjort så mycket jag kan för tillfället, och inväntar bara att någon ska ha tid och möjlighet att färdigställa sidan åt mig.
En extra krydda i släktforskningsarbetet är när man får kontakt med nutida släktingar. Detta har jag lyckats med några gånger under de här sista åren, och de har då alltid visat intresse och blivit glada. Tyvärr är det på väldigt få släktgrenar man lyckas hitta de nutida ättlingarna. Förutsättningen är först och främst att de har namn som inte är alltför vanliga, och att man har någon hum om var i landet de kan finnas. Cd-skivan Sveriges befolkning 1980 är ofta till stor hjälp. De personer man kan hitta där, och identifiera som släktingar, går alltid att hitta även i dag, om de fortfarande lever. Ett visst mått av gissning blir det dock nästan alltid, och jag brukar därför börja med att skriva ett försiktigt brev, och se vad som händer. Med få undantag har det alltid hänt roliga saker. Jag kan bara påminna mig ett fall, där jag inte hörde nånting efter mitt brev. I just det fallet är jag väldigt säker på att det var rätt person jag hittat. Man måste dock vara ödmjuk inför detta, och respektera att det finns människor som inte vill, eller inte har intresse av att rota bland sina anfäder. Men ett stort tack till er som hör av er och är intresserade, nu senast ättlingarna till Johan Otto Hillberg.
Nu ska jag för egen del börja rota igen. Nu närmast blir det den andra av mina Mastrandsgrenar, Lars Ekman och Anna Christina Inland. Deras dotter Sara Margretha Ekman var gift med Abraham Hillberg, och dessa båda var föräldrar till morfars mor Ada Margareta Hillberg.
fredag 30 oktober 2009
torsdag 15 oktober 2009
Johan Otto Hillberg, född i Marstrand 1828
I Marstrand noteras, som jag tidigare nämnt, att Johan Otto flyttar till Göteborg 1847, alltså vid 19 års ålder. Han återfinns i Göteborgs Domkyrkoförsamling 1849, som kakelugnsmakarlärling. I januari 1857 utfärdas lysning mellan Johan Otto, och Johanna Olsdotter, född 1833. Det märkliga är att de sedan inte gifter sig förrän oktober 1858, en månad innan sonen Carl Johan föds.
Så här långt är det ändå till synes en ganska vanlig liten familj. Men utvecklingen därefter är mer speciell. I kyrkboken noteras att Johan Otto från år 1859 är ”bortrest”. Han har således lämnat hustru och spädbarn, och försvunnit. Det är förstås möjligt att hustrun visste var han befann sig, men om hon berättat detta borde det rimligen ha noterats i kyrkboken. Lille Carl Johan avlider 1860. Därefter hittar Johanna tydligen en annan man, och 1862 föder hon oäkta dottern Augusta Martina. I födelseboken står: ”Modren, afvikne Kakelugnsmak. Ges. Joh. Otto Hillbergs Hu. Joh. Olsdoter”. Vem fadern till barnet är anges inte. Jag tror knappast det är Johan Otto, för varför skulle han då hålla sig borta från offentligheten? Johanna Olsdotter var ju hans hustru. Vid 1½ års ålder blir lilla Augusta Martina moderlös, då Johanna avlider i januari 1864. Flickan står fortfarande skriven på moderns adress, och vem som tar hand om henne framgår inte. I juli 1865 avlider flickan av scharlakansfeber. Därmed är både Johanna, Carl Johan och den oäkta dottern borta ur livet.
Men åter till Johan Otto. Det dyker plötsligt upp en anteckning om honom i kyrkboken igen 1872, och då anges att han flyttar till Åmåls stadsförsamling. Antingen så har han befunnit sig där hela tiden, eller så har han flyttat omkring, och slutligen hamnat där. Nu vill han tydligen bli en ordentlig medborgare igen, som finns med i kyrkboken. Anledningen till detta framkommer snart, för samma år, 1872, föds sonen Karl Johan i Åmål. Modern heter Johanna Segerholm, född 1835. Barnet anges som oäkta i födelseboken, men det står också att Johan Otto Hillberg erkänt sig vara fadern. Johanna Segerholm har sedan tidigare två oäkta döttrar födda 1863 och 1865. Efter Karl Johans födelse står antecknat i kyrkboken att Johan Otto ”låtit kyrktaga Johanna Segerholm som sin hustru”. Kyrktagningen (”rening” efter barnafödseln) är det tydligen mannen som ansvarar för. Och för Johanna var det tydligen betydelsefullt att han gjorde detta i egenskap av hennes äkta man, trots att de faktiskt inte var varken gifta eller trolovade.
Två år senare är det dags för nästa barn. Men det är tydligen något trassel som gör att de inte heller denna gång är gifta. Lysning utfärdas dock i september 1874. Då finns följande ganska omständiga anteckning:
” Närv. Hillberg sjelf o å henes vägnar Skomakare Kolin (?). Mannen kan ej förete bouppteckning. Hustrun dog 19/1 1864 under hennes ? i Stockholm. Ingen tillgång, intet att skifta, ej några barn, hennes föräldrar döda, hon egde ej syskon, alt åtgått till begrafningen, för övrigt 10 år sedan förra äktenskapets upplösning.”
Det låter ju på detta som om inga hinder för äktenskap skulle finnas. Det skulle i så fall vara detta att han inte kunde förete bouppteckning? Det blev i alla fall aldrig någon vigsel mellan Johan Otto Hillberg och Johanna Segerholm. Dottern Ottolina föddes i december 1874 utom äktenskapet, men föräldrarna anges denna gång som fästefolk.
Denna lilla familj halverades i början av 1876. Johan Otto själv avled i januari av pleuropneumoni. Av någon anledning befann han sig då i Göteborg, och avled på Sahlgrenska sjukhuset, men var fortfarande skriven i Åmål. Hade han börjat resa omkring igen, kan man undra. Eller så var kakelugnsmakaryrket av den karaktären att man fick resa runt mycket för att ta de jobb som fanns. I mars avled lilla Ottolina. Johanna Segerholm och sonen Karl Johan Hillberg levde båda till 1920, Karl Johan avled i juni i Risinge församling i Östergötland och Johanna i oktober i Åmål. Johanna var då 85 år gammal. Sonen Karl Johan var gift för andra gången och hade minst tre barn från två äktenskap. Han hade lämnat Åmål och bott i både Örebro och Stockholm innan han hamnade i Risinge, Östergötland.
Så här långt är det ändå till synes en ganska vanlig liten familj. Men utvecklingen därefter är mer speciell. I kyrkboken noteras att Johan Otto från år 1859 är ”bortrest”. Han har således lämnat hustru och spädbarn, och försvunnit. Det är förstås möjligt att hustrun visste var han befann sig, men om hon berättat detta borde det rimligen ha noterats i kyrkboken. Lille Carl Johan avlider 1860. Därefter hittar Johanna tydligen en annan man, och 1862 föder hon oäkta dottern Augusta Martina. I födelseboken står: ”Modren, afvikne Kakelugnsmak. Ges. Joh. Otto Hillbergs Hu. Joh. Olsdoter”. Vem fadern till barnet är anges inte. Jag tror knappast det är Johan Otto, för varför skulle han då hålla sig borta från offentligheten? Johanna Olsdotter var ju hans hustru. Vid 1½ års ålder blir lilla Augusta Martina moderlös, då Johanna avlider i januari 1864. Flickan står fortfarande skriven på moderns adress, och vem som tar hand om henne framgår inte. I juli 1865 avlider flickan av scharlakansfeber. Därmed är både Johanna, Carl Johan och den oäkta dottern borta ur livet.
Men åter till Johan Otto. Det dyker plötsligt upp en anteckning om honom i kyrkboken igen 1872, och då anges att han flyttar till Åmåls stadsförsamling. Antingen så har han befunnit sig där hela tiden, eller så har han flyttat omkring, och slutligen hamnat där. Nu vill han tydligen bli en ordentlig medborgare igen, som finns med i kyrkboken. Anledningen till detta framkommer snart, för samma år, 1872, föds sonen Karl Johan i Åmål. Modern heter Johanna Segerholm, född 1835. Barnet anges som oäkta i födelseboken, men det står också att Johan Otto Hillberg erkänt sig vara fadern. Johanna Segerholm har sedan tidigare två oäkta döttrar födda 1863 och 1865. Efter Karl Johans födelse står antecknat i kyrkboken att Johan Otto ”låtit kyrktaga Johanna Segerholm som sin hustru”. Kyrktagningen (”rening” efter barnafödseln) är det tydligen mannen som ansvarar för. Och för Johanna var det tydligen betydelsefullt att han gjorde detta i egenskap av hennes äkta man, trots att de faktiskt inte var varken gifta eller trolovade.
Två år senare är det dags för nästa barn. Men det är tydligen något trassel som gör att de inte heller denna gång är gifta. Lysning utfärdas dock i september 1874. Då finns följande ganska omständiga anteckning:
” Närv. Hillberg sjelf o å henes vägnar Skomakare Kolin (?). Mannen kan ej förete bouppteckning. Hustrun dog 19/1 1864 under hennes ? i Stockholm. Ingen tillgång, intet att skifta, ej några barn, hennes föräldrar döda, hon egde ej syskon, alt åtgått till begrafningen, för övrigt 10 år sedan förra äktenskapets upplösning.”
Det låter ju på detta som om inga hinder för äktenskap skulle finnas. Det skulle i så fall vara detta att han inte kunde förete bouppteckning? Det blev i alla fall aldrig någon vigsel mellan Johan Otto Hillberg och Johanna Segerholm. Dottern Ottolina föddes i december 1874 utom äktenskapet, men föräldrarna anges denna gång som fästefolk.
Denna lilla familj halverades i början av 1876. Johan Otto själv avled i januari av pleuropneumoni. Av någon anledning befann han sig då i Göteborg, och avled på Sahlgrenska sjukhuset, men var fortfarande skriven i Åmål. Hade han börjat resa omkring igen, kan man undra. Eller så var kakelugnsmakaryrket av den karaktären att man fick resa runt mycket för att ta de jobb som fanns. I mars avled lilla Ottolina. Johanna Segerholm och sonen Karl Johan Hillberg levde båda till 1920, Karl Johan avled i juni i Risinge församling i Östergötland och Johanna i oktober i Åmål. Johanna var då 85 år gammal. Sonen Karl Johan var gift för andra gången och hade minst tre barn från två äktenskap. Han hade lämnat Åmål och bott i både Örebro och Stockholm innan han hamnade i Risinge, Östergötland.
Det fanns register!
Ibland är det verkligen slumpartat om man lyckas komma vidare eller inte, på personer och släktgrenar. De här syskonen Hillberg, morfars morfar Abraham, Maria Wilhelmina Fager etc, de hade även en bror, Johan Otto Hillberg. Han var yngst i syskonskaran, född 1828. Det uppgavs att han flyttade till Göteborg 1847, och jag hittade honom inte i några inflyttningslängder där, så jag hade egentligen tänkt lämna honom åt sitt öde, tills vidare. Men då kom slumpen in i sista ögonblicket. Jag satt med Domkyrkoförsamlingens böcker framme, och fick plötsligt syn på rubriken "Register". Jag tror att jag egentligen hört talas om dessa register, men liksom inte tagit till mig riktigt vad det var. Det var då bl a register över husförhörslängderna i Domkyrkoförsamligen, uppställda i bokstavsordning, och med angivande av i vilken bok och på vilken sida man kunde hitta personen. När jag letade på H, så fanns ju Johan Otto Hillberg där! Därmed rullades hela hans historia upp. Tänk om jag hade missat den!Johan Otto hade ett rätt så rörigt privatliv. Han dyker alltså upp i Göteborgs Domkyrkoförsamling 1849 som kakelugnsmakarlärling, och blir så småningom gesäll. Resten har jag skrivit samman i ett särskilt dokument som får hamna i ett eget inlägg här.
Poängen just nu är detta med slumpen, och när det är läge att ge upp eller ej. Man tycker ibland att man verkligen uttömt alla möjligheter och letat precis överallt. Ändå, säkert i hälften av fallen där jag tänkt så, så har jag ändå kommit vidare på ett eller annat sätt. I detta fall blev det med hjälp av Arkiv Digitals register över hurförhörslängderna i Göteborgs Domkyrkoförsamling. Ett fantastiskt hjälpmedel som jag nu kommer att utnyttja mera flitigt i fortsättningen.
Poängen just nu är detta med slumpen, och när det är läge att ge upp eller ej. Man tycker ibland att man verkligen uttömt alla möjligheter och letat precis överallt. Ändå, säkert i hälften av fallen där jag tänkt så, så har jag ändå kommit vidare på ett eller annat sätt. I detta fall blev det med hjälp av Arkiv Digitals register över hurförhörslängderna i Göteborgs Domkyrkoförsamling. Ett fantastiskt hjälpmedel som jag nu kommer att utnyttja mera flitigt i fortsättningen.
onsdag 7 oktober 2009
Wilhelmina Fager, född Hillberg
Jag har tidigare skrivit om Anders Wilhelm Hillberg och hans många ättlingar i Rönnäng. Anders Wilhelm var bror till min morfars morfar Abraham Hillberg och de var födda och uppvuxna i Marstrand. De hade bland sina många syskon även en syster Maria Wilhelmina, troligen kallad Wilhelmina.
Wilhelmina gifte sig 1844 i Marstrand med skräddaren och 2:e konstapeln vid Göta Artilleriregemente Jacob Fager. De fick ett antal barn, men endast två döttrar och en son nådde vuxen ålder. Familjen utflyttade 1857 till Göteborgs Garnisonsförsamling, Tygstatskompaniet, där de bodde kvar till 1883. Där finns antecknat att Jacob Fager 1875 ansöker om att få övergå till Metodistkyrkan, vilket tydligen beviljades. År 1883 flyttade paret till Domkyrkoförsamlingen. Wilhelmina Fager, född Hillberg, avled där 1888 och dödsorsak finns inte angiven i dödboken.
En av de överlevande döttrarna var Margretha Charlotta Fager, född 1849. Hon gifte sig 1872 med August Andersson Bach. Han ändrade sedan sitt namn till August Bach Helander. Orsaken till detta vet jag inte. Detta par fick åtminstone tre barn, alla med efternamnet Helander. Hilma Teresia Helander föddes 1872, och dog ogift 1953. Selma Augusta Helander föddes 1877 och dog ogift 1950. Deras bror Herbert Viktor Helander föddes 1883. Han gifte sig 1907 med Lilly Andersson, och dog som änkeman 1974. Jag vet än så länge inte om paret hade några barn, men sannolikt var det väl så. Margretha Charlotta och August levde ännu 1900.
Andra överlevande dottern var Albertina Wilhelmina Fager, född 1852. Hon gifte sig 1879 med styckjunkaren Hilmer Bernhard Dahlgren, och 1880 föddes dottern Harriet Dahlgren. De fick inga fler barn, och 1884 avled styckjunkare Dahlgren. Albertina Wilhelmina och dottern Harriet bodde sedan tillsammans med hennes pappa Jacob Fager, som tycks ha blivit ganska gammal. De bodde då i Domkyrkoförsamlingen, 2:a Roten nr 97, med adress Sörliden 29. Både Jacob Fager och dottern Albertina Wilhelmina levde ännu 1900. Harriet Dahlgren dog ogift i Strömstad 1963.
Jag gjorde en reflektion när jag läste husförhörslängden över Sörliden 29. Det är helt otroligt hur många människor som var bokförda på en och samma adress. Det är sida upp och sida ner i boken, på samma hus. Antingen var husen väldigt stora, eller så bodde man helt otroligt trångt! Troligen var bostäderna väldigt små, kanske bara ett rum med någon kokmöjlighet för en hel familj. Jag känner att jag måste ta reda på mer om detta med hur "vanligt" folk bodde i Göteborg på 1800-talet.
Sörliden (Södra Liden) 29 var beläget emellan Stora och Lilla Otterhällan, nära Kungsgatan och Kaserntorget. Just den delen av Kungsgatan kallades även Hästbacken, enligt en karta från 1872.
Wilhelmina gifte sig 1844 i Marstrand med skräddaren och 2:e konstapeln vid Göta Artilleriregemente Jacob Fager. De fick ett antal barn, men endast två döttrar och en son nådde vuxen ålder. Familjen utflyttade 1857 till Göteborgs Garnisonsförsamling, Tygstatskompaniet, där de bodde kvar till 1883. Där finns antecknat att Jacob Fager 1875 ansöker om att få övergå till Metodistkyrkan, vilket tydligen beviljades. År 1883 flyttade paret till Domkyrkoförsamlingen. Wilhelmina Fager, född Hillberg, avled där 1888 och dödsorsak finns inte angiven i dödboken.
En av de överlevande döttrarna var Margretha Charlotta Fager, född 1849. Hon gifte sig 1872 med August Andersson Bach. Han ändrade sedan sitt namn till August Bach Helander. Orsaken till detta vet jag inte. Detta par fick åtminstone tre barn, alla med efternamnet Helander. Hilma Teresia Helander föddes 1872, och dog ogift 1953. Selma Augusta Helander föddes 1877 och dog ogift 1950. Deras bror Herbert Viktor Helander föddes 1883. Han gifte sig 1907 med Lilly Andersson, och dog som änkeman 1974. Jag vet än så länge inte om paret hade några barn, men sannolikt var det väl så. Margretha Charlotta och August levde ännu 1900.
Andra överlevande dottern var Albertina Wilhelmina Fager, född 1852. Hon gifte sig 1879 med styckjunkaren Hilmer Bernhard Dahlgren, och 1880 föddes dottern Harriet Dahlgren. De fick inga fler barn, och 1884 avled styckjunkare Dahlgren. Albertina Wilhelmina och dottern Harriet bodde sedan tillsammans med hennes pappa Jacob Fager, som tycks ha blivit ganska gammal. De bodde då i Domkyrkoförsamlingen, 2:a Roten nr 97, med adress Sörliden 29. Både Jacob Fager och dottern Albertina Wilhelmina levde ännu 1900. Harriet Dahlgren dog ogift i Strömstad 1963.
Jag gjorde en reflektion när jag läste husförhörslängden över Sörliden 29. Det är helt otroligt hur många människor som var bokförda på en och samma adress. Det är sida upp och sida ner i boken, på samma hus. Antingen var husen väldigt stora, eller så bodde man helt otroligt trångt! Troligen var bostäderna väldigt små, kanske bara ett rum med någon kokmöjlighet för en hel familj. Jag känner att jag måste ta reda på mer om detta med hur "vanligt" folk bodde i Göteborg på 1800-talet.
Sörliden (Södra Liden) 29 var beläget emellan Stora och Lilla Otterhällan, nära Kungsgatan och Kaserntorget. Just den delen av Kungsgatan kallades även Hästbacken, enligt en karta från 1872.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)