Nu har jag haft ett väldigt långt uppehåll med min släktforskning. Det har varit jul och nyår med barn och barnbarn och ex-make, och därefter två veckor hos särbon. När jag nu ska ta itu med det hela igen, så vet jag inte riktigt var jag slutade och var jag ska börja. Det känns som om hela processen är avstängd, och behöver tid på sig att komma igång igen.
Några saker har dock hänt under denna tid. Vi har jobbat på en del med bilderna på hemsidan, Jenny och jag. Jag har fått in dem jag tycker känns viktigast, men här är ett område där jag skulle behöva lägga ner mycket mer arbete. Jag har i min ägo mängder av fotografier. De är grovsorterade, men skulle behöva katalogiseras på ett bättre sätt. Där finns säkert många fler som skulle platsa på hemsidan, och som förhoppningsvis kommer dit någon gång i framtiden. Jag har också lagt in en ny version av släktregistret, där jag tagit med referensnummer på mina anfäder och anmödrar. Jag har insett att det underlättar när man ska klicka sig bakåt i registret. Eller kanske heter det framåt, dvs mot nutiden. När man tittar på en familjebild, så kan man alltså se vem av syskonen som är min anfader eller anmoder. Denna funktion finns i Min Släkt, som jag fortfarande tycker är ett utmärkt program att jobba med. Jag behöver bara göra ett klick på rätt ställe, så finns plötsligt alla referensnumren där, på rätt ställe.
Ytterligare en sak som jag jobbat med lite under helgerna, mest "på skoj" är mina barns farmors anor. Det finns en hel del släktforskat på den sidan, men några irriterade frågetecken fanns. De finns fortfarande kvar, men kanske har de kommit något närmare sin lösning. Utgångspunkten för detta var en del fotografier, som barnens farmor lämnat efter sig, med ordentliga påskrifter om vilka de föreställer. Då blir man lite nyfiken: På vilket sätt var den här personen kusin med den där personen? Så börjar man rota, och så är man fast ett tag. Det som slog mig mest var att det finns en skillnad när det gäller anfäderna nere i södra Sverige, och dem i Norrlandslänen, som det är var frågan om. Kanske gäller det specifikt Västernorrlands och Västerbottens län, eller ännu mer specifikt området Gideå, Nordmaling, Trehörningsjö. I detta område var det mycket vanligt, att man i början på 1800-talet bytte ut sin patronymikon/sonnamn, mot ett annat namn. Detta gör det väldigt rörigt och svårt att följa familjerna. I en brödraskara kunde det således finnas lika många efternamn som det fanns bröder. De var tyvärr inte så praktiska att de tog samma namn. Svärmors farfar tog sig således namnet Hörnlund, medan hans båda bröder tog namnen Hörnberg resp. Hörnström. De kom från byn Hörnsjö i Gideå församling. Som om inte detta var rörigt nog, så gjorde man alltså likadant i andra familjer. Hörnlundar, Hörnbergar och Hörnströmar behöver således inte alls vara släkt med varandra, även om de härstammar från samma bygd. Tydligen var det helt fritt att ta vilket namn man ville, även om det så att säga redan var upptaget. Även andra nam förekom givetvis, såsom Berglund, Hägglund, Sjögren o likn. Ofta var det namn med just slutleden -lund, -gren, -berg och -ström. Detta fenomen har jag aldrig stött på i mina släktgrenar i Västergötland och Bohuslän, med undantag för soldatnamnen. Namnet Hillberg fanns ju redan på 1700-talet, och namnen Westring och Emmich likaså. De båda sistnämnda gissar jag har utländskt ursprung. Annars höll man sig till sina son- och dotternamn. Visserligen rörigt det också, eftersom vissa namn var så otroligt vanliga i samma bygd, men ändå lite mer logiskt på något sätt.
Ja, detta var en liten utvikning. Nu måste jag ta mig en funderare på om jag ska fortsätta forskandet på mina egna släktgrenar, eller om jag ska göra finjusteringar i det redan befintliga släktregistret. Eller rentav börja rota i fotografier. Vi får se vad det blir.