Minnenas helg

Hur många gånger har jag inte irriterat mig över allt jag inte frågat föräldrar och släktingar om, medan de var i livet. Och minst lika många gånger har jag tänkt att jag själv ska försöka dokumentera så mycket som möjligt om min barndom och uppväxt. Det har blivit några små punktinsatser, men knappast mer. Men jag har en påhittig dotter som tog tag i frågan. På Jennys initiativ träffades min bror och jag, båda 70+, tillsammans med henne under en helg.

Detta blev resultatet:

En tid före träffen bestämde vi oss för att fotografera av sidorna i några utvalda fotoalbum, med bilder från huvudsakligen 40-tal och 50-tal. Albumsidor och bilder numrerades. Detta hade vi sedan tillgång till i digital form under våra samtal. Vi valde ett av albumen, och bläddrade oss igenom det samtidigt som vi pratade om bilderna, vilka personerna var och olika omständigheter och associationer som väcktes av bilderna, och allt ljud spelades in. Det blev många både korta och längre berättelser. Jenny var med och ställde frågor, vilket var väldigt bra, eftersom mycket är så självklart för oss, att vi kanske inte tänker på att nämna det. Detta var den ena delen av projektet, där vi alltså hann med ett av tre album, och kanske återkommer vi till de andra vid något annat tillfälle. Det känns viktigt att inte lämna efter sig album med oidentiferade personer i onödan, om vi som nu lever faktiskt vet vilka personerna, och även sammanhangen är.

Den andra delen av projektet var helt Jennys idé, och vi anade inte på förhand hur roligt och givande detta skulle bli. Jenny hade gjort i ordning en burk med papperslappar. På dessa stod olika förslag till samtalsämnen, och vi drog en lapp i taget, utan att se den skrivna sidan. Så berättade vi allt vi kom på utifrån det ämne som stod på lappen. Ibland blev det ganska kort, men många av lapparna genererade timslånga berättelser. Allt ljud inspelades. Många glada skratt blev det, men även sorgesamma berättelser. Jenny var med och flikade in relevanta frågor och funderingar. Detta blev inte bara en dokumentation. Det blev även ett återupplevande av mycket från barndomen, och även tankar och känslor kring våra föräldrars barndom och ungdom, som vi ju inte upplevt själva, utan genom deras egna berättelser. Man kom ju till insikt om att vi äldre vet så oerhört mycket, som våra barn och barnbarn inte har en aning om, när det gäller den ännu äldre generationen, d v s våra föräldrars.

Här ett axplock ur de ämnen som stod på lapparna:

Våra mor- och farföräldrar

Det här kunde vi äta en vardagskväll

Ombyggnader av huset

Våra föräldrars kläder

Skolstarten

En vanlig söndagsförmiddag

Att åka spårvagn

Mammas jobb

Pappas jobb

Favorittidningar

Tekniska nyheter

När sommarstugan byggdes

Ljudet spelades in på mobiltelefon av min bror, och svägerskan förevigade det hela med några videosnuttar och stillbilder. 

Min dotter Jenny, hennes son Pontus, jag och min bror Anders. 

Ibland tog berättelserna lite andra vägar, en bit bort från ämnet, men i detta fall var det ju ingen nackdel. Allt var ju lika viktigt och intressant. I efterhand visade sig den här delen av projektet, med lapparna, bli den större av punkterna. Men när man i efterhand lyssnar på ljudfilerna, så känns det ändå värdefullt med kommentarerna kring bilderna i det album vi gick igenom. Båda delarna har nog sin plats i ett sådant här projekt.

En annan reflektion så här i efterhand rör den stora fördelen av att vi var två syskon som gjorde detta. Det blev ett samtal i stället för en intervju. Vi kom ihåg olika saker. Det den ena sa väckte associationer och minnen hos den andra, som kunde fylla på etc. Det blev också mer levande genom att vi t ex kunde skratta tillsammans åt roliga saker som vi mindes.

Pröva gärna detta! Det är jätteroligt! Och kan säkert utvecklas på olika sätt…

Masthugget i Göteborg

Det här ska bli ett inlägg om Masthugget i Göteborg. Utifrån att jag skulle skriva ner lite fakta om min morfar och hans föräldrar, så blev det så att jag totalt ”nördade” ner mig i Masthuggets geografi och bebyggelsehistoria. Det där jag skulle skriva, har fortfarande inte blivit gjort. I stället har min tillvaro senaste veckorna kretsat kring kartor över Masthugget med omnejd från olika år, och detektivarbete kring olika adresser, hur de anges i olika tider, och hur man kan hitta dem. Dessutom ett frikostigt googlande kring allt som har med Masthuggets historia och dess gator och adresser att göra. Det Masthugget jag talar om är alltså det som fanns före totalsaneringen på 1960-talet. Tack och lov är detta gamla Masthugget väl dokumenterat i bilder och på kartor. I princip ingenting finns kvar. Några gatunamn har återanvänts, men själva gatorna är mestadels borta. Det Masthugget som finns i dag har min släkt ingen som helst relation till.

En förutsättning för att över huvud taget kunna studera detta ämne, är de historiska kartor man kan hitta på Göteborgs stads hemsida. Jag har använt flera av dessa, för att kunna lägga pusslet över hur morfars far, och senare morfar själv, flyttade inom Masthuggets och angränsande församlingar.

Den karta som mina ögon vilat allra mest på är kartan från 1901, ”Förslag till roteindelning och numrering av qvarter”. Att det bara var ett förslag behöver man inte bekymra sig om, eftersom förslaget blev verklighet, och troligen till större delen redan var verklighet när kartan gjordes. Här finns även tomtnummer utskrivna, men tyvärr väldigt suddigt. (Det är möjligt att det finns originalkarta att köpa med bättre upplösning.) Under decennierna runt 1900 anges adresserna i församlingsböckerna utifrån detta system, och utan denna karta vore jag chanslös, när det gäller att hitta var morfar och hans föräldrar bott. Nu vet jag att ”6:te Roten, 22 Kvarteret, tomt nr 8” är detsamma som Jungmansgatan 7, och att ”5:88,89 F” är detsamma som femte roten tomterna 88 och 89 F, vilket är Bäckegatan 11, där mamma Majken och hennes syskon är födda och uppvuxna. På denna karta från 1901 ser man att Masthugget fortfarande hade en bit kvar till den ganska folkrika arbetarstadsdel, som den blev under de närmaste decennierna därefter. Så är t ex inte det nämnda huset på Bäckegatan ännu byggt. Troligen var det ganska nybyggt 1910, när min morföräldrar flyttade in där som nygifta. Morfars föräldrar kom dit senast 1883, och då var det mest små träkåkar som klättrade där uppe i bergen.

Det hela hade dock inte varit så lätt utan även andra kartor som komplement. Till Göteborgs 300-årsjubileum 1923 utgavs en bladindelad karta över staden, där blad 45 är det som varit aktuellt för min del. Då hade det skett ett stort tillskott av bebyggelse, mestadels ”landshövdingehus”, som fått ersätta en del äldre kåkbebyggelse. På denna karta har kvarteren, förutom sina nummer, även fått namn, och med lite god vilja kan man även utläsa de gamla tomtnumren, som dock fått konkurrens av gatunummer. Men med en kombination av dessa båda kartor kan man faktiskt lösa de flesta adressproblem. Ytterligare en karta från 1890 illustrerar den spridda kåkbebyggelsen vid den tiden.

När det gäller församlingsindelningen, så är den förvirrande innan man vant sig. År 1883 delades Domkyrkoförsamlingen, och den nya församlingen Masthuggs församling bildades, Av husförhörslängderna för den nya församlingen framgår att även en del av Göteborgs Kristine församling fördes dit. Så långt är det i alla fall inget konstigt. Men 1908 gör man en ny delning, och delar upp Masthuggsförsamlingen i två delar, Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar. Det blir då Oscar Fredriks församling som förvaltar alla kyrkoarkivaler mellan 1883 och 1908, vilket till en början är förvirrande för en släktforskare. Vet man att en person bodde i Masthuggs församling 1890, ska man alltså söka på Oscar Fredriks församling. I Masthuggs församling finns kyrkböcker först från 1908. Detta arrangemang kan ha med kyrkobyggnaderna att göra. Vid delningen 1908 fanns Oscar Fredriks kyrka, som varit huvudkyrka i den gamla Masthuggsförsamlingen. Den nya Masthuggs församling fick sin kyrka först en bit in på 1910-talet.

Morfars far Henrik Larsson föddes 1844 i Istorp i nuvarande Marks kommun, nära Hallandsgränsen. Via drängtjänster i Frillesås och Askim, kom han 1866 till Göteborgs Domkyrkoförsamling. Efter 14 år i Göteborg gifte han sig med Ada Hillberg 1880 och de bodde då i Kristine församling. År 1883 står de med i listan över dem som överförts från Kristine till Masthuggs församling. Det var troligen så att deras bostad var densamma, men nu kom att ligga i den nya församlingen. Någon adress i Kristine uppges tyvärr inte. I Masthugget är den första angivna adressen 1883, Hus nr 41 vid Breda Vägen. Efter detta flyttar Henrik med sin familj mellan 8 olika adresser i Masthuggs, Oscar Fredriks och Karl Johans församlingar, fram till 1909, då han blir föremål för vård i Vasa och Örgryte församlingar fram till sin död 1927. 

Henrik Larssons adresser mellan 1883 och 1909 i blått. Från vänster till höger: Bangatan 39, Bäckegatan (ung. nr 19), Skepparegatan 5, Mattssonsliden, Hus nr 39, 41 och 42 vid Breda Vägen, Andra Långgatan 31 och Vegagatan 32. Adresserna inritade på 1923 års karta. Den röda ringen är Bäckegatan 11, där min mamma är född och uppvuxen. 

Samma adresser som ovan inlagda på dagens satellitkarta från hitta.se

 Göteborgs stad, historiska kartor