söndag 3 juni 2012

Anton Anderssons hus i Dalåsen

I förrgår var jag på besök i Dalåsen, dit Anton Andersson flyttade från Bollebygd. Dalåsen ligger i Bergs församling i Jämtland, och Bollebygd ligger i Västergötland, så det var ju en bit han flyttade. Jag skrev lite om detta i ett inlägg i mars. Anton var mormors far till min f d sambo, numera särbo Jan-Olof. Han var även fyrmänning med min farfar Arvid. Jan-Olof och jag åkte i fredags upp till Dalåsen och såg oss omkring. Vi hittade gården där Anton bott. Den går under namnet "Blomsters", på grund av att det tidigare bott en soldat Blomster där. Den gamla byggnaden där Anton bodde finns kvar, men inte i beboeligt skick. Det finns numera även ett modernare hus på fastigheten. Där bor två sonsöner, till Anton, som vi träffade lite hastigt. Dessa är nu i 65-70-årsåldern, och de var inte så talföra. Jag var dock nöjd med att få se huset, och ta en bild på det. Vi träffade sedan deras kusin, Kalle Olsson, som är en dotterson till Anton. Han var en av de aktiva bakom böckerna om Oppbygda, som utkom runt 2000. Tyvärr kom han inte ihåg sin morfar Anton, vilket är förståeligt, då han var 3 år, när Anton dog. Han hade heller inga konkreta uppgifter om vad som fört Anton den långa vägen från Västergötland och hit. Tydligen var detta inget man pratade om, utan man hade väl nog med att klara vardagen och planera framåt. Jag måste nog acceptera att det inte går att hitta någon som kan berätta något om Anton Andersson, från Bollebygd, och det tycker jag är synd. Jan-Olofs mor gick bort året innan vi träffades, så henne fick jag aldrig prata med. Jag tror annars att hon var den som hade kunnat berätta något om sin morfar, eftersom han levde tills hon var vuxen. Men så är det ofta. Man inser att man är för sent ute.

Bilden ovan föreställer boningshuset på gården dit Anton flyttade, Blomsters i Dalåsen, Berg, Jämtland.

Niklas Westring

En av bröderna Westring var Niklas (Nicolaus), 1797-1882. Niklas var tydligen studiebegåvad, och blev en berömd forskare inom ämnet insekter och spindlar. Detta trots att han tvingades avbryta sina gymnasiestudier av ekonomiska skäl, efter faderns död. Följande står om Niklas, i Nordisk Familjebok:

"Westring, Niklas, zoolog, f. 13 nov. 1797 i Göteborg, d. där 28 jan. 1882, anställdes 1816 vid därvarande
tullkammare och var 1834-58 tullförvaltare. Han egnade sig företrädesvis åt studiet af spindlar och insekter. Sin skarpa iakttagelseförmåga visar han bäst i det digra och för sin tid betydelsefulla arbetet Araneæ suecicæ descriptæ (1862), i hvilket han beskrifver 308 svenska spindelarter, bland hvilka sammanräknadt endast 124 voro förut kända af hans föregångare Linné, De Geer och Sundevall. Till gagn för samlare utgaf W. 1858 Anvisning att ändamålsenligt insamla och conservera arachnider, förnämligast med afseende på spindlarne. W. var ock en af grundläggarna och de verksammaste befordrarna af Göteborgs museum, af hvars styrelse han var medlem 1840-74. Han var led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1843), Vet. akad. (1863) och flera utländska entomologiska föreningar."


Niklas var gift med Birgitta Christina Thorsell, och paret fick aldrig några egna barn. En släkting till hustrun, Johan Petersson, var dock fosterson, och till honom testamenterade Niklas huvuddelen av sin kvarlåtenskap. Hustrun Christinas syster Augusta var gift med "farbror Christian". Dessa två bröder och två systrar var troligen navet som mycket kretsade kring, när det gäller livet i de båda stenhusen på Klädpressaregatan 4.

Knut skriver även om Niklas och hans hustru:


"Nu går jag rätt över gården upp till farbror Nicklas. Hans familj var ej stor. Den bestod blott av farbror, faster Kristin samt min syster Jenny Lovisa som skötte hushållet och var som en dotter i huset. Farbror Nicklas hade tagit avsked från tullverket och sysselsatte sig nu med sitt älsklingsämne, att studera insekterna (spindlar) och indela dem i klasser. Farbror var en stor entomolog (insektsforskare) och vida berömd såväl inom som utom landet. Han gav även ut en bok på latin om insekterna. Han var riddare av Nordstjärneorden samt ledamot i Vitterhetssällskapet. Han var sin brors familj mycket tillgiven och lättade denna mången gång i ekonomiskt hänseende. Liksom farbror Christian så älskade farbror Nicklas sång och musik. Han var mycket skicklig gitarrspelare och blev kallade gitarrvirtuos. Han älskade mycket Bellmans sånger som ha utförde både med melodi och ackompagnemang. Han hade ej ofta fester. Vet då han hade någon var det blott Farbror Christians hela familj jämte professor Malm med fru, Edwards umgängesvänner samt herrskapet Amén. Farbrors umgänge var ej stort. Det bestod av professor Malm, domprosten Wieselgren samt redaktören för Göteborgs Handels & Sjöfartstidning L.H.Hedlund (det som vi vet var denne person även en av skalden Runebergs intimaste vänner). Dessa personer jämte farbror voro varmt tillgivna Göteborgs museum och arbetade för dess förkovran, de tillhörde styrelsen."

Niklas  avled 1882 och hade då varit änkeman i många år. I sitt testamente föreskriver han att Styrelsen för Göteborgs Museum erhåller det mesta av hans insektssamlingar, som verkar ha förvarats i bostaden, samt de böcker han utgivit. Till Kungliga Vetenskapsakademin i Stockholm testamenterar han "det mindre skåpet af mahogny, jemte min deri inrymda samling af svenska spindlarne."

Jag kan undra om hans insektssamlingar finns kvar på Göteborgs Museum. Det ingår i mina framtida planer att besöka muséet för att titta på Niklas mors, Birgittas, hatt. Nu inser jag att man i samband med detta även bör kolla om spindlarna finns kvar. Det är roligt att ha en så berömd man i släkten.