Andreas Hillberg, svårfångad fiskare i Marstrand

Nu sitter jag med en nygammal detektivgåta. Morfars morfars far Andreas Hillberg från Marstrand har fått vila i många år, men nu tänkte jag ta tag i honom igen. Det visade sig inte vara så lätt, trots bättre källor nu för tiden. Så här ser problemet ut.

Säkra uppgifter sedan tidigare:

Andreas Andersson Hillberg flyttar från Instön, Lycke församling, Torsby pastorat, till Marstrand. Flyttattest skriven 1811, står i inflyttningslängd 1812. Lysning uttagen 1811. All senare historia känd. I Marstrand uppges födelsedatum vara 1784-12-12, och födelseorten ibland Lycke, ibland Ytterby. I flyttattesten anges han vara 28 år i november 1811, samt vara född i Ytterby, men vistats i Lycke sedan barnaåren. 

Senaste efterforskningar:

Jag går till Lycke församling, Instön. Där finns husförhörslängder för i princip varje år mellan 1791 och framåt (AI:1). Ett glapp mellan 1800 och 1809 fylls av nästa hfl 1803-08 (AI:2). Böckerna är mycket röriga, och samma person får tämligen olika födelseår i de olika längderna. Efter att ha studerat dessa upp och ner och fram och tillbaka, hittar jag bara en Andreas på Instön som kan vara aktuell, åldersmässigt.

Fiskaren Anders Eriksson bor på Instö udde med hustru Anna Andersdotter, sonen Andreas och döttrarna Elin och Inger. Elin anges ganska konsekvent vara 3 år yngre än Andreas. Inger är ett sladdbarn, född 1792. Så småningom visar det sig att Elin är född i Lycke 1783, och finns i födelsebok där. I så fall bör Andreas vara född runt 1780. Födelseår i hfl på denne Andreas varierar mellan 1780 och 1784. I hfl för 1809-10 är Andreas överstruken, och återkommer sedan inte i familjen. Samtidigt dyker det upp en Andreas Andersson i samma ålder som dräng i en annan gård på Instön. Denne har inte funnits där tidigare, och han är kvar där i hfl 1810-11, varefter han försvinner. Detta stämmer ju då med tidpunkten när min Andreas flyttar till Marstrand. En hake är ju att drängen Andreas Andersson kan komma från något helt annat håll, samtidigt som den förste Andreas försvinner från sin familj. 

Så här rörigt ser det oftast ut i dessa husförhörslängder, denna från 1798

Jag hittar en inflyttningsattest till Lycke från Kungälv, moderförsamling till Ytterby 1783. Den gäller torparen Anders Eriksson och hustrun Anna Andersdotter. Det skulle eventuellt kunna vara föräldrarna till Andreas, men det är ju vanliga namn. Inget nämns om att de har något barn. Eftersom dottern Elin är född i Lycke 1784, så bör de ju ha flyttat in ungefär vid den här tiden, men de borde ha haft en späd Andreas med sig. Dessvärre har alla kyrkböcker i Ytterby för denna tid brunnit upp. De hade annars kunnat lösa hela problemet!

Frågor:

Namnet Hillberg nämns först i flyttattesten, där det även nämns att han varit vargering i krig mot Norge. Är det ett soldatnamn? Varför kallas han inte Hillberg i den sista hfl?

Varifrån kommer datumet 1784-12-12, som följer honom hela livet i Marstrand?

Kan man räkna med att Anders Erikssons son Andreas på Instö udde, är den samme som drängen Andreas Andersson på Instön, och den samme som sedan flyttar till Marstrand?

Är det rimligt att tänka sig att Andreas är född i Ytterby 1780-82, att han är son till paret som nämns i flyttattesten från Ytterby, och att han i så fall inte omnämns i attesten?

Har jag hittat rätt Andreas Andersson Hillberg här, trots alla frågetecken? Det ska jag fundera vidare på.

Farmors farfars morfar Lars Lundgren i Lödöse

Inför denna jul har jag åter försökt få ihop några sidor om någon utvald del av släkten. Valet föll på släkten Lundgren/Radde, som jag känner har blivit lite styvmoderligt behandlad av mig hittills. Det blev några personbeskrivningar ur dessa familjer, som jag nu även, i något redigerat skick, lägger ut här i bloggen. Här kommer alltså först historien om min farmors farfars morfar Lars Lundgren.

Lars Lundgren är enligt tillförlitliga uppgifter född i Södra Norrmannebo, Romelanda församling, i Bohuslän, omkring 1722. Föräldrarna var Evert Anundsson Lundgren och hans hustru Annika Bengtsdotter. Tyvärr har alla kyrkböcker för denna tid brunnit i Romelanda, men tillräckligt många indicier pekar på att han är född av just dessa föräldrar. En gemensam bouppteckning efter föräldrarna finns bevarad, och där framgår att de både avlidit 1738, efterlämnande 6 minderåriga barn, varav Lars alltså var ett.

Släkten Lundgren är en stor släkt med många giften inom släkten. De rör sig nästan uteslutande inom socknarna Romelanda, Skepplanda och Sankt Peder, med omnejd.  Bland de manliga medlemmarna av släkten är militära yrken mycket vanliga. Många heter dessutom Olof, vilket gör att man verkligen måste vara noggrann när man reder ut släktförhållandena, så att man vet vilken Olof Lundgren som är vilken. Lyckligtvis är namnet Lars inte lika vanligt, och inte heller Evert.

Vad händer nu med korpral Evert Lundgrens 6 minderåriga barn, när de plötsligt blir föräldralösa 1738? Jag har inte hittat några konkreta uppgifter alls om detta, men däremot har jag gjort en gissning, utifrån olika omständigheter i källorna. Det verkar finnas flera nära kopplingar mellan Lars och hans farbror, korpral Olof Lundgren, och dennes familj. Lars och farbrodern Olof har militära befattningar för samma rote, Lars undertecknar bouppteckning efter Olof, och Olofs änka finns i Lars hushåll under några år. En tänkbar möjlighet är att Olof och hans hustru tog ansvar för den döde brodern Everts barn vid den senares frånfälle.

I övrigt är inte mycket känt om Lars yngsta år. Han dyker upp i de militära källorna vid 20 års ålder, då som dragon i Bohusläns dragonregemente, för Övre Källby i Jörlanda socken, dvs samma rote som farbrodern Olof. Det är dock lite osäkert var han faktiskt bor. De närmaste åren avancerar han, först till korpral, sedan till sergeant. Han avslutar den militära karriären 1757, vid 35 års ålder. Titeln sergeant följer honom dock genom hela det återstående livet. Åren 1752 – 1757 bor han i Kroken, Harestads socken i Torsby pastorat, Bohuslän, och i mantalslängderna där kallas han Lorentz Lundgren. Det står dock helt klart att det är samma person. Båda namnformerna utgår från Laurentius. Lars fick alltså avsked som sergeant kring 1757, och blev i stället rusthållare. Under hans tid vid dragonregementet verkar det i huvudsak ha varit fred, och troligen slapp han fara ut i krig.

Denne sergeant Lars Lundgren flyttar 1757 från Torsby pastorat till Gammalöse (Gamla Lödöse) i Sankt Peders socken, Skepplanda pastorat. Flyttningen är dokumenterad genom en flyttattest skriven av pastorn i Torsby Laurentius Bruhn. Denne intygar att Lars har uppfört sig kristeligt och väl under sina fem år i församlingen. Med vördnad har han nyttjat salighetsmedlen (dvs nattvarden). Veterligen är han ledig från äktenskaplig förbindelse, och slutligen önskas han lycka och välsignelse med sin flyttning. 

Västra Heden, på karta över delning mellan Västra och Östra Heden 1767. Dagens genomfartsvägar Nygårdsvägen och Trollhätteleden, ungefärligen inriktade med blått.

Här börjar nu nästa fas i Lars Lundgrens liv, då han etablerar sig som en inflytelserik man i bygden, samt bildar familj. Lars tillträder kronorusthållet Västra Heden, vid Västgöta kavalleri, där han blir kvar resten av sitt liv. Ett rusthåll är ett hemman som har till uppgift att hålla krigsmakten med en ryttare, som förses med ett torp med lite mark, och vissa förmåner, på samma sätt som var fallet med soldattorpen. Flera av ryttarna som bodde på detta torp hade soldatnamnet Segervall. Torpet med ägor låg alldeles intill själva rusthållet Västra Heden. Att detta rusthåll betecknas som ”krono”, tolkar jag som att det egentligen ägdes av kronan, och det arrende som innehavaren egentligen skulle betala för att få bo där, utgjordes i detta fall av att bekosta ryttaren och hans uppehälle. De första åren lever Lars på denna gård som ogift. Från år 1760 och några år framåt bor även hans farbror Olofs änka Inga Stierman där, med sin dotter Eva och några yngre barn. Det är alltså samma familj, som han även tidigare visat sig ha en stark koppling till.

En inflytelserik familj i denna trakt är skeppsbyggarfamiljen Radde (även stavat Radhe). Redan under de första åren sitter Lars Lundgren med i sockenstämman i Sankt Peder, och där sitter även hans blivande svärfar Jonas Olofsson Radde. Kanske är det dessa båda herrar som gör upp om att Jonas dotter Anna vore ett passande parti för sergeanten Lars. År 1762, i januari, vigdes ”Herr Sergeanten Lars Lundgren med Jungfru Anna Radde”. I september samma år föds deras första barn, en dotter, som dock dör efter knappt tre månader. Under 15 år, fram till 1777, föder Anna Radde sammanlagt 9 barn. Minst 4 av dessa dör inom de första levnadsåren. Min anmoder Eva Sofia Lundgren är det näst sista av barnen. Vid sista barnets födelse är Anna Radde 36 år gammal, men troligen en sliten kvinna, inte minst av alla barnafödslar, och sorger över förlorade barn. Hon avlider nu i barnsäng, och lämnar Lars ensam med de överlevande barnen. Han har nu hunnit bli 55 år gammal, och det var således en avsevärd åldersskillnad mellan honom och Anna Radde.

Två år senare gifter han om sig, denna gång med sin kusin Maria Margareta Lundgren, som vid giftermålet är 28 år gammal. Hon är dotter till farbrodern Olof Lundgren och Inga Stierman, alltså återigen den familj han verkar ha ett så  nära förhållande till. Vigselboken berättar att den 4 juni 1779 ”vigdes Sergeanten Herr Lars Lundgren med Dygdädla Jungfrun Maria Margareta Lundgren ifrån Västra Heden”. Tittar man sedan i mantalslängden så ser man att sergeanten Lundgren ”gifter sig med pigan Maria”. Hon har alltså funnits i hushållet, troligen sedan Anna Radde dog. Kusinen flyttar in som piga, och gifter sig med husbonden. Inget ovanligt, förutom att de inte brukar vara kusiner. Egentligen tror jag att man behövde dispens för sådant kusinäktenskap, men kyrkboken nämner inget om detta. I detta äktenskap föds nu 3 barn, som alla når vuxen ålder.

Vad sysslade då Lars med under alla dessa år på Västra Heden? Troligen skötte han, med hjälp av någon dräng, gården/rusthållet med tillhörande ägor. Trots titeln sergeant var han nog som en vanlig bonde. Han skulle ju både försörja sin egen familj, samt ryttaren på torpet. Därutöver tillbringade han en del tid i Sankt Peders sockenstämma. Där finns han särskilt omnämnd vid några tillfällen, t ex då han utnämns till kyrkvärd 1775, eller då han gör ett inlägg angående ungdomens fördärvliga beteende 1781. Mestadels framgår dock bara att han varit närvarande, och att hans underskrift finns med på protokollet.

”Föredrog Sergeanten Ädel och Högaktad Herr Lars Lundgren på Västra Heden, det det skadeliga och förledande missbruket nu, mer än tilförene, rätt mycket taget öfverhanden och sig inrotat, at en del af Församlingens ungdom och tjänstehjon af bägge könen , på krogar och andra ställen, på Lördagars, Söndagars och Helgedagars eftermiddagar och aftnar, sig samla och tilhopa komma, at hålla spel och dans, samt at dervid förefaller rätt mycket annat olofligt, oanständigt och förderfande upförande, som med tiden lägger en ofelaktig grund, at öfverlefva en skröpelig, bräcklig, dålig och usel framtid; samt derjemte förestälte om icke, på denna Sokenstämman alfvarliga mått, enligt Kongl. Författningar, där emot vidtagas böra…”

Efter detta följer bestämmelser om vilka bestraffningar i form av böter, som ska drabba dem som deltar i sådana fördärvliga sammankomster. Även de som anordnar dessa aktiviteter på de angivna dagarna bestraffas med böter.

Lars Lundgren förekommer också i en skifteshandling på Lantmäteriet, angående en delning mellan Östra och Västra Hedens ägor 1767. Eftersom man använder ordet ”delning”, så kanske det var så att Heden tidigare varit endast ETT rusthåll. I denna lantmäterihandling anges Lars Lundgren som ägare till Västra Heden, även om det alltså egentligen borde vara kronan som var ägare. Kanske var man inte så noga med formuleringarna. Lars Lundgren figurerar även året efter detta, i en storskifteshandling, som gäller Sankt Peders sockens samfällda utmark.

Den sista dokumenterade sockenstämman som Lars Lundgren deltog i ägde rum 1786. Han var då omkring 64 år gammal, en ganska ansenlig ålder vid den här tiden. Sju år senare avled han i Sankt Peders församling av ”håll och styng”, vilket brukar betyda lunginflammation eller någon annan lungåkomma. Änkan Maria Margareta Lundgren gifte om sig 1795 med drängen Olof Jonasson från Mörkeryd/Mökered i samma församling. Lars Lundgrens och Maria Margaretas son Lorenz Lundgren, född 1783, var den som så småningom övertog rusthållet Västra Heden. Efter hans bortgång 1827 verkar gården ha försvunnit ur släkten. 

Karta över Heden med omnejd 2018. Det ligger i dag en gård på samma plats som Västra Heden en gång låg.