Min
släktgren Odhelius har sysselsatt mig i många år. Ju mer man gräver, desto mer
finns att upptäcka. Detta är, som jag tidigare antytt, ett dilemma. Trots att
detta ”bara” är en hobby, så tycker jag mig ha någon sorts skyldighet att vara
rättvis mot mina olika släktgrenar. Så är det väl egentligen inte. Ju äldre jag
blir, desto viktigare är det kanske att jag har roligt när jag sysslar med
detta. Jag får kanske vara egoist?
Att denna
gren blir extra rolig, har nog också att göra med att jag delar intresset för
den med min dotter Jenny. När man hjälps åt blir det ännu mer intressant, och
man kommer lite bättre framåt (eller bakåt!) än när man harvar på ensam. Och
efter denna inledning kommer jag nu fram till det huvudsakliga ämnet för detta
inlägg, Gustav Salenius, kyrkoherde i Hångsdala. Han är min mormors farmors
mormors morfar, om jag räknar rätt. I herdaminnet finns t ex detta citat om honom: "Han var en hederlig man, god hushållare och mådde mycket väl." Vi tror att det var en sympatisk präst.
Det finns en hel del andrahandsuppgifter att hitta på nätet angående vår "Odheliusgren". Ett exempel är nedanstående träd av Monica Staversjö (http://d22131512.u318.surftown.se/page1.html). Just det trädet har vi lånat och skrivit ut på papper, och sedan kompletterat med uppgifter ur andra källor, som överblick och utgångspnkt när vi själva var i starten av denna forskning. (Observera att det i många fall bara är våra egna funderingar och hypoteser, även om vi senare kunnat bekräfta en del av dem!) Det som är ganska
irriterande är, att just när det gäller Gustav Salenius, så är det helt stopp i alla träd vi hittat.
Ingen har kunnat, velat, eller orkat gå vidare med hans ursprung. Vi har undrat
om det beror på att det faktiskt är omöjligt. Hittills har vi själva också haft
fullt upp med andra grenar av detta träd, men nu kändes det plötsligt som att
det var dags att ta itu med detta frågetecken.
Staversjös träd med våra egna kladdanteckningar (se texten ovan) |
Våra källor angående Gustav Salenius tidiga liv
har hittills inskränkt sig till Skara Stifts herdaminne. Där finns uppgiften
att Gustav föddes 1691 och blev student i Lund 1713. Ingen födelseplats, och
inga föräldrar anges. Ganska snart upptäcker jag dock att i dödboken, när
Gustav dör 1761, står att hans föräldrar ska ha hetat Sven Gustavsson och Maria
Arvidsdotter. Troligen har jag sett detta tidigare utan att fästa så mycket
avseende vid det. Någon ort finns dock fortfarande inte. Min tanke blir nu att
en ledtråd måste vara släktnamnet Salenius. Han har alltså egentligen hetat
Gustav Svensson, men som präst eller studerande tagit sig namnet Salenius. Hur
tog man sig namn, vid denna tid? Jo, vanligtvis med någon anknytning till
födelseorten. Av olika skäl begränsade jag detta tänkande till Skaraborgs län,
i ett första skede. Där fanns två misstänkta socknar, Sal och Saleby. I Sal
hade alla kyrkböcker brunnit. I Saleby fanns de kvar, men tyvärr hittade jag
ingen Gustav med pappa Sven i födelseboken för 1691 och angränsande år.
Husförhörslängder fanns ju inte, men däremot mantalslängder. I mantalslängden
för Saleby 1691 fanns en ryttare Sven Gustafsson i Åby, och han var den ende
Sven Gustafsson i Saleby. Dessutom var Arvid ett väldigt vanligt namn i socknen.
Det började kännas intressant.
Jenny
började i andra änden, inskrivningen i Lund 1713. I matrikel över inskrivna vid
Västgöta nation i Lund 1713 finns Gustaf Salenius, Matrikeln är uppenbart skriven i efterhand, eftersom det finns med uppgifter om hans senare prästgärning. Vi vet alltså inte om han faktiskt hette Salenius eller Svensson vid inskrivningen. Men det var alltså rätt
att vi ska hålla oss i Västergötland. Var nånstans gick man i skola i
Västergötland om man skulle studera vidare vid universitet? Skara
skola/läroverk, tänkte Jenny. Särskilt om vi nu skulle misstänka att han var
från Saleby i Skaraborgs län. Arkiv Digital kan erbjuda liggare över inskrivna
elever vid denna skola. Den 7 maj 1702 inskrivs eleven ”Gustavus Svenonis
Rustici filio in Saleby”. Vi tolkar detta som ”Gustav Svensson, ryttarson från
Saleby”. Är detta den Gustaf som skrivs in i Lund 1713? Och om dessa båda är
samma Gustaf/Gustav, är han då son till ryttaren Sven Gustafsson i Åby, Saleby?
Vi tyckte i alla fall att det kunde vara en fullt möjlig teori. Men varför
fanns han då inte med i födelseboken?
Nu kommer
nästa akt i detta detektivdrama. Plötsligt skickar Jenny mig ett klipp ur
födelseboken för 1691 i Saleby och frågar ”vad står det här?” Då tappar jag
hakan. Swän Göstasson i Åby har fått ett barn! Jag har ju sett i
mantalslängderna att han kallas omväxlande Gustafsson och Göstasson. Men vad
heter barnet? Första bokstaven är lite svår att känna igen, men resten är ju
_östa. Vi blir ändå hyggligt säkra på att det är sonen Gösta som föds här, dvs
Gustav! Rätt år! Faddrar Nils Arvidsson och Anders Göstasson, kan alltså vara
bröder till resp. förälder. Mina ögon hade bara varit inställda på Gustaf eller
Gustav, och jag har helt missat detta gång på gång. Troligen har jag haft för bråttom och läst detta som Brita.
Jag vill
gärna vara 100 % säker på allt, och det kan man ju inte riktigt vara här. Men
kanske ändå 95 % säkert att vi hittat vår Gustav Salenius och hans födelse,
födelseort och föräldrar? Sedan återstår många trådar att dra i. En Olof
Salenius skrivs in i Västgöta nation i Lund två år tidigare. Är han en bror?
Det finns en prästsläkt Salander från Saleby, är dessa släkt med Gustafs familj? I den släkten finns många som heter Arvid. Vi jobbar vidare. Jag hoppas på ytterligare belägg för att vi hamnat rätt.