Sockenstämmoprotokoll berättar

Så här på årets första dagar, har jag givit mig lite tid att sitta vid släktforskardatorn. Jag har i dag ägnat en lång stund åt att renskriva en del av ett sockenstämmoprotokoll från Sankt Peders församling, där jag har en hel del anor.

Sockenstämmoprotokollen är en typ av källor som alltför sällan omnämns i släktforskarsammanhang. Visst måste man hitta sina anor i födelseböcker och husförhörslängder, men vill man hitta mer om tidsandan och levnadsförhållandena i bygden, så är sockenstämmoprotokollen guldgruvor. Har man präster i släkten, eller andra högt aktade anor som suttit som ledamöter i stämman, så är det ju extra spännande. Då kan man få veta exakt vad dessa tagit upp för frågor, och få se deras underskrifter på protokollen. Men även utan dessa ”extra kryddor”, så är det roligt att se vad som rörde sig i bygden, och hur man tänkte och beslutade om olika saker. Börjar man bläddra är det svårt att sluta.

Den protokollsparagraf jag studerat i dag är ett inlägg gjort av min anfader, tillika ledamoten av sockenstämman, Lars Lundgren (omtalad i flera tidigare blogginlägg) på sockenstämman 1781. Där påtalar Lars Lundgren det förfärliga oskicket att ungdomar och tjänstehjon samlas till spel och dans på helgerna. I samband med detta förekommer mycket annat ”olovligt, oanständigt och fördärvande”. Lars Lundgren vill att stämman vidtar åtgärder mot detta. Han blir verkligen bönhörd. Stämman beslutar att de krögare som tillåter sådana här sammankomster i sina lokaler ska straffas med böter. Och givetvis ska ungdomar och tjänstehjon som bevistar dessa sammankomster också böta. För ungdomarna får föräldrarna betala, och för tjänstehjonen betalar husbonden, via avdrag på lönen. 

 Detta innebär alltså att sockenstämman har en otrolig makt i socknen, vilket jag nog inte förstått fullt ut förut. Tjänstehjonen som sliter hårt i sin vardag, förbjuds nu att roa sig när de äntligen är lediga. Vad ska de då göra på helgen? Gå i kyrkan och läsa Bibeln? Vill man försöka förstå detta, så får man kanske också försöka föreställa sig vad det var för olovligt, oanständigt och fördärvande som förekom. Kanske blev det lite väl mycket alkohol, när man skulle slå sig lös? Kanske blev en och annan piga med barn? Det kan säkert ha varit sådana saker som låg bakom, men lösningen verkar väl drastisk. Jag undrar också över formuleringen att detta gällde ungdomar och tjänstehjon. Fick bonden själv och hans hustru friare tyglar?

Hur som helst, så har jag fått en inblick i hur sockenstämmans ledamöter tänkte och diskuterade 1781, och det ger en tidsfärg åt min anfader Lars Lundgren och hans familj och släkt i Sankt Peder.

Återigen: Är du släktforskare, glöm inte sockenstämmoprotokollen!