fredag 10 maj 2019

Pappersarbete


Man kan ju undra om den här släktforskaren gått i ide under vintermånaderna, eller vad som händer. Och kanske är det på sätt och vis så. I så fall är idet fyllt av en dator med Arkiv Digital och alla andra digitala nyttigheter som en släktforskare behöver. Där kryper släktforskaren in i januari och börjar kika ut i maj.

Det är stimulerande med variation, och på släktforskningsområdet finns det en del olika saker som man kan gräva ner sig i, vid olika tidpunkter. Vissa tider har jag grävt ner mig i de allra äldsta släktrötterna, och roats av det detektivarbete som detta innebär. Vid andra tidpunkter har jag nästan fanatiskt följt anorna på alla grenar framåt i tiden, och därvid mött otaliga intressanta människoöden. Just den här vintern fick jag för mig att göra något jag länge planerat. Pärmarna med pappersutskrifter börjar bli gamla, och mycket är ofullständigt. Om man skulle gå igenom dessa, tänkte jag, och renovera innehållet, flik efter flik i pärmarna. Jag tog fram farmors pärm och satte igång.

Man kan lugnt säga att detta var mera tidsödande än jag tänkt mig! Efter 3-4 månaders arbete har jag hunnit till flik 4. Där finns farmors fars föräldrar, och deras efterkommande. Dessa farmors fars föräldrar var Lars Berndtsson och Britta Jonasdotter i Skepplanda. Det som fanns i pärmen om dessa båda och deras ättlingar var nu 11 år gammalt. På dessa år har det skett en helt fantastisk utveckling vad gäller digitala hjälpmedel för släktforskare. En bror till Lars Berndtsson, som jag då fick lämna som ett frågetecken, med den enda uppgiften att han gift sig i Halmstad, hittade jag nu snabbt i den nya Sveriges dödbok. Därifrån kunde jag följa honom bakåt, och kartlägga hela hans liv och hans familj. Flera liknande exempel fick jag uppleva. Med tanke på min fanatiska lust att följa alla grenar framåt, så tog ju detta sin tid. Förutom den nya dödboken har jag nu tillgång till Arkiv Digitals alla nya register, som jag inte förstår att man kunnat vara utan så länge. Det har blivit en ny släktforskarvärld på dessa 11 år. 

Här är den gamla och nya versionen av Lars Berndtssons familj


Britta Jonasdotters familj var minst lika ofullständig. Hennes bror Arvid flyttade tidigt till Norrköping, och de flesta av hans ättlingar finns däromkring. När jag kom till Arvids yngsta barn, dottern Klara Sofia, så visade det sig att hon utvandrat till Amerika, med man och tre söner. Jag kunde följa dem via Familysearch (också en bra källa!). De slog sig ner i Brooklyn, New York och blev kvar där. De fick ytterligare ett barn, en dotter, i det nya landet. 

...och här har vi gammal version av Britta Jonasdotters familj, med lite kladdanteckningar under arbetets gång, samt den nya


Nu är jag redo att kasta mig över nästa flik. Om ett antal år kanske jag blir klar med farmors pärm. Sedan återstår bara tre andra. Man får hoppas på ett långt liv. Trösten är ju, att jag inte alls är tvungen att göra likadant med alla pärmar, om jag inte vill. Tröttnar jag på detta, så tar jag tag i något annat. T ex någon detektivuppgift på 1600-talet.

onsdag 6 februari 2019

Mera om familjen Lundgren: Evert Lundgren, 1694-1738


Som nämndes i det föregående inlägget om sonen Lars Lundgren, så har kyrkoarkivet i Romelanda för denna tid brunnit, vilket ju försvårar forskningen mycket. Ett tips från andra forskare pekade på att Evert Lundgren med största sannolikhet var far till Lars, och alla indicier jag sedan funnit pekar på att detta stämmer.

Evert Lundgren föddes i Prässebo, Ale-Skövde församling 1694. Han var det första av 11 barn, och de 10 syskonens öden har jag ännu inte utforskat. Man kan gissa att några dog unga eller späda. Evert blev förstås militär vid Bohusläns regemente, som de flesta andra män i familjen. En källa uppger att han tjänat sedan 1714, då han alltså var 20 år gammal. Jag kan dock inte hitta honom i de militära rullorna förrän 1725. Då står han upptagen som soldat för Höghult, i Romelanda. Det är alltså hemmanet Höghult som står för hans uppehälle. Dock bor han inte där, utan i Södra Norrmannebo, samma församling. Och tillsammans med övriga boende där står han själv för en annan soldat vid regementet. Han rustar alltså en soldat på det ställe där han bor, och är samtidigt själv soldat för annat ställe. Sista anteckningen om Everts militära liv är i generalmönsterrullan för 1737, och det är året innan han dog. I mantalslängden står han de sista åren som ”Dragon, utfattig”.

En av de sista mantalslängderna där Evert Lundgren förekommer, i Södra Norrmannebo, Romelanda

Följer jag nu mantalslängderna för Romelanda, så dyker Evert upp första gången 1718, och är då gift. Hustrun är ju enligt andra källor Annika Bengtsdotter. Det saknas längder för 1716 och 1717, så han kan ha kommit till Södra Norrmannebo något tidigare. Om Evert flyttar direkt från sin födelseförsamling Ale-Skövde till Romelanda är svårt att få grepp om, men han är i varje fall ganska ung när han slår sig ner där, högst 24 år. Han är sedan bofast där tills han dör, och samtliga 6 barn, inklusive Lars, måste alltså ha blivit födda där.

Nu har jag inte så mycket mer personliga fakta om Evert Lundgren. I generalmönsterrullorna finns dock en del skrivet om i vilket skick hans utrustning befinner sig, vad som kan användas, vad som kan lagas, och vad som måste utbytas. Där finns också information om hans häst. I rullan för 1725 noteras att Evert Lundgren år 1719 hade en brun häst med bläs, som blev kasserad vid mönstringen, på grund av att den hade spatt (en ledåkomma hos äldre hästar). År 1720 ersattes den av en svart vallack med bläs och vit höger bakfot, 11 år gammal. Denna häst återkommer sedan vid 1732 års mönstring, och blir fortfarande godkänd. År 1737 har dock även denna häst blivit för gammal, och beskrivs som ”utgammal, har blodspatt, kasseras”. Någon mer häst blev det troligen inte för Evert, eftersom han dog året efter denna mönstring. Bohusläns regemente var ett dragonregemente. Dragonerna stred till fots, och inte till häst, däremot red de till krigsområdena, eller till mönstringen, till häst. Jag antar att det är sådana transporthästar som beskrivits ovan.

Byte av häst 1719-20

Man blir ju lite nyfiken på vilka krig Evert eventuellt kan ha deltagit i under sin tjänstgöringstid som dragon. Evert påbörjade sin tjänst endast 4 år innan Karl XII stupade i Norge. Bohusläns dragoner deltog i norska fälttåg 1716 och 1718, enligt en källa om regementen som jag hittade på internet. I så fall kan Evert ju faktiskt ha varit med när Karl XII stupade vid Fredrikstens fästning, en spännande tanke! Bohusläns dragoner fick ett mera lyckosamt slut än de stackars soldater från Jämtland och Finland som samtidigt gick in i Norge via Duved till Trondheim. Karl XII:s död den 30 november 1718 blev inte känd i Trondheim förrän ca en månad senare, och hela Armfeldts armé fick bråttom att återvända till Sverige. De fick sällskap av en snöstorm över fjället, och flera tusen man blev liggande kvar där ihjälfrusna. En av de värsta katastroferna utanför slagfälten, i svensk militärhistoria. Bohusläns dragoner fick troligen ett mera odramatiskt återtåg, och hade inte så lång väg hem.

Både Evert och hustrun dog alltså 1738, enligt bouppteckningen, och efterlämnade 6 omyndiga barn, 3 söner och 3 döttrar.  



tisdag 22 januari 2019

Andreas Hillberg, svårfångad fiskare i Marstrand


Nu sitter jag med en nygammal detektivgåta. Morfars morfars far Andreas Hillberg från Marstrand har fått vila i många år, men nu tänkte jag ta tag i honom igen. Det visade sig inte vara så lätt, trots bättre källor nu för tiden. Så här ser problemet ut.


Säkra uppgifter sedan tidigare:

Andreas Andersson Hillberg flyttar från Instön, Lycke församling, Torsby pastorat, till Marstrand. Flyttattest skriven 1811, står i inflyttningslängd 1812. Lysning uttagen 1811. All senare historia känd. I Marstrand uppges födelsedatum vara 1784-12-12, och födelseorten ibland Lycke, ibland Ytterby. I flyttattesten anges han vara 28 år i november 1811, samt vara född i Ytterby, men vistats i Lycke sedan barnaåren. 




Senaste efterforskningar:

Jag går till Lycke församling, Instön. Där finns husförhörslängder för i princip varje år mellan 1791 och framåt (AI:1). Ett glapp mellan 1800 och 1809 fylls av nästa hfl 1803-08 (AI:2). Böckerna är mycket röriga, och samma person får tämligen olika födelseår i de olika längderna. Efter att ha studerat dessa upp och ner och fram och tillbaka, hittar jag bara en Andreas på Instön som kan vara aktuell, åldersmässigt.

Fiskaren Anders Eriksson bor på Instö udde med hustru Anna Andersdotter, sonen Andreas och döttrarna Elin och Inger. Elin anges ganska konsekvent vara 3 år yngre än Andreas. Inger är ett sladdbarn, född 1792. Så småningom visar det sig att Elin är född i Lycke 1783, och finns i födelsebok där. I så fall bör Andreas vara född runt 1780. Födelseår i hfl på denne Andreas varierar mellan 1780 och 1784. I hfl för 1809-10 är Andreas överstruken, och återkommer sedan inte i familjen. Samtidigt dyker det upp en Andreas Andersson i samma ålder som dräng i en annan gård på Instön. Denne har inte funnits där tidigare, och han är kvar där i hfl 1810-11, varefter han försvinner. Detta stämmer ju då med tidpunkten när min Andreas flyttar till Marstrand. En hake är ju att drängen Andreas Andersson kan komma från något helt annat håll, samtidigt som den förste Andreas försvinner från sin familj. 

Så här rörigt ser det oftast ut i dessa husförhörslängder, denna från 1798


Jag hittar en inflyttningsattest till Lycke från Kungälv, moderförsamling till Ytterby 1783. Den gäller torparen Anders Eriksson och hustrun Anna Andersdotter. Det skulle eventuellt kunna vara föräldrarna till Andreas, men det är ju vanliga namn. Inget nämns om att de har något barn. Eftersom dottern Elin är född i Lycke 1784, så bör de ju ha flyttat in ungefär vid den här tiden, men de borde ha haft en späd Andreas med sig. Dessvärre har alla kyrkböcker i Ytterby för denna tid brunnit upp. De hade annars kunnat lösa hela problemet!



Frågor:

Namnet Hillberg nämns först i flyttattesten, där det även nämns att han varit vargering i krig mot Norge. Är det ett soldatnamn? Varför kallas han inte Hillberg i den sista hfl?
Varifrån kommer datumet 1784-12-12, som följer honom hela livet i Marstrand?
Kan man räkna med att Anders Erikssons son Andreas på Instö udde, är den samme som drängen Andreas Andersson på Instön, och den samme som sedan flyttar till Marstrand?
Är det rimligt att tänka sig att Andreas är född i Ytterby 1780-82, att han är son till paret som nämns i flyttattesten från Ytterby, och att han i så fall inte omnämns i attesten?

Har jag hittat rätt Andreas Andersson Hillberg här, trots alla frågetecken? Det ska jag fundera vidare på.