måndag 7 november 2022

Farfar Arvid Olausson 1875 - 1943

 

Lite kort om familjebakgrund och den första kontakten med charkuterivärlden


Det är dags att försöka sammanfatta lite om det vi hittills vet om farfars familjebakgrund, och hans flyttning och första år i Göteborg. Dock känns det svårt att göra detta utan att samtidigt beröra den del av charkuterinäringen i Göteborg, som kom att bli avgörande för farfars hela fortsatta yrkesliv. Hur hamnade han där? Det kommer att bli lite bakgrundshistoria som innefattar både farfars äldre bror, och en viss ung man vid namn Dafgård, vars släktingar fortfarande är kändisar i livsmedelsbranschen. (En brorson till Ernst Dafgård, Gunnar Dafgård, startade det nuvarande företaget.) Några glimtar från det sena 1800-talets Göteborg kommer det att bli, som inledning till farfars liv.

Min farfar Arvid Olausson föddes och växte upp på gården Lergraven i Skallsjö församling, som ligger mellan Göteborg och Alingsås. Syskonskaran han föddes in i var väldigt stor, även om några av de äldre halvsyskonen var utflugna. Hans far Olaus Eriksson blev far till 14 barn, med två olika hustrur. Av dessa 14 var Arvid nummer 11, när han föddes 1875. I denna faderns andra barnkull om 7 barn, fanns en flicka och resten pojkar. Systern var sjuklig och flyttade aldrig hemifrån. Den yngste brodern dog som spädbarn. Återstår alltså 5 pojkar, som alla kom att bli charkuterister för längre eller kortare tid, och på olika platser i landet. En av Arvids bröder, Aron, var född 1871. Det var troligen han som kom att spela en avgörande roll när Arvid tog steget in i charkuteribranschen i Göteborg.

Aron bor kvar hemma på gården till 1889, då han alltså är 18 år. Det är hög tid för honom att flytta hemifrån och försörja sig själv. Tidigare generationer av ungdomar har oftast flyttat inom den egna eller närliggande socknar, och haft tjänst som drängar eller pigor, tills de gifte sig. Men nu förändras tiderna. Kommunikationerna har förbättrats. Storstäderna drar till sig mycket folk från omgivande landsbygd, eftersom den begynnande industrin behöver arbetskraft. Som en följd av detta ökar också behovet av service till den ökande befolkningen, mat och bostäder  t ex. Ingen av Arvids helbröder blir kvar i hemsocknen. Lergraven övertas så småningom av en av halvbröderna i faderns första äktenskap. Aron flyttar således till Göteborg år 1889.

Om Aron har kontakter i Göteborg, eller bara räknar med att klara sig på egen hand, förtäljer inte historien. Han får i alla fall en bostad på Husargatan, och står då antecknad som arbetare. Han flyttar dock redan samma år till Magasinsgatan 3. Där finns en charkuterihandlare som heter August Eliasson, och i mantalslängd för 1890 återfinner vi Aron som tjänare hos honom. Året därefter, 1891, flyttar två andra unga män in på samma adress. Det är Ernst Dafgård, från Kristine församling, men född i Vänersborg, 19 år gammal, samt Otto Carlsson Brodd, från Långared, 25 år. Troligen blir även dessa anställda hos August Eliasson, även om det inte är alldeles klart uttryckt i församlingsboken. Vi får alltså tänka oss att charkuterihandlare August Eliasson driver sin charkuterihandel på Magasinsgatan, med bl a dessa tre som anställda, Aron Olausson, Dafgård och Brodd. Så är situationen i början av 1891, men det blir inte så långvarigt.

Vid samma tid driver Carl Jens Fredrik Liep charkuterihandel på Andra Långgatan 4 B. Denna fastighet ligger i ett område runt Linnégatan, som vid den här tiden var ganska nybyggt med moderna stenhus, och hade en hästspårvagnslinje dragen mitt i gatan. Troligen har Liep haft sitt charkuteri i någon annan fastighet tidigare, eftersom han enligt annonsen bedrivit sin verksamhet i 18 år. Av någon anledning säljer nu Liep sitt charkuteri, och annonserar ut detta i dagspressen.

 



Som framgår av annonsen övertar nu den 19-årige Ernst Dafgård denna rörelse, på hösten 1891. Dafgård tillhör en familj av slaktare och charkuterister i Vänersborg, men hur mycket erfarenhet han har av att själv driva charkuterihandel är väl lite oklart, med tanke på hans ålder. Han får nu med sig Aron och Otto, som kommer att arbeta som anställda hos honom på Andra Långgatan, där de också bor alla tre. Även pigorna Sofia Bernhardina Elisabeth Nygren och Ester Emilia Fredriksson är anställda hos Dafgård och bor i huset. Jag vet ju inte alls hur de bodde, mer än att de bodde i samma hus som charkuteriet. Dafgård hade ju fyra anställda, två charkuteriarbetare och två pigor. Jag utgår från att det var han som ordnade att alla dessa hade husrum. Kanske hade han någon lägenhet i huset, där de delade på rummet/rummen? Jag kan inte undgå att fantisera lite om hur livet såg ut för dessa ungdomar där på Andra Långgatan. Vad gjorde de när de var lediga? Här kan man åter bara gissa. Alkoholkonsumtionen rent allmänt var hög vid denna tid, och bestod mest av brännvin. Jag vet att åtminstone i Arons syskonskara var man inte direkt några nykterister Jag kan tänka mig att det var rätt så livat, både hos Dafgård, och i huset och området om helgerna.

Dafgård ser tydligen ljust på framtiden för sin affär. Efter bara någon månad anställer han ytterligare en charkuteriarbetare. Det är i detta skede som farfar Arvid kliver in i historien.

Arvid är nu 16 år, där hemma på Lergraven i Skallsjö. Hans äldre bror Aron arbetar på Dafgårds charkuteri i Göteborg. I november 1891 finner vi plötsligt även Arvid arbetande i samma charkuteri och boende i samma hus. Hur gick detta till? Kanske berättade Aron för Dafgård om sin bror därhemma, som skulle behöva flytta hemifrån och söka arbete, och kanske sa Ernst Dafgård, att de kunde behöva en man till i affären. Och kanske var Arvid, med sina 16 år, inte så dyr i lön. Hur nu än resonemangen kan ha gått, så blev ändå resultatet detta. De är nu fyra unga män och två pigor arbetande i charkuteriet. Yngst av dem alla är Arvid med sina 16 år. Här tycks Arvids fortsatta liv avgöras, eftersom han kommer att ägna hela sitt återstående yrkesliv åt charkuteriverksamhet.

 

Fortsättning följer…


Andra Långgatan 4B i nutid. (Bild från Google Earth) Det finns lite olika uppgifter om husets byggår, men som jag tolkar det hela, så är huset byggt strax före Dafgårds övertagande av charkuteriet. Jag tror alltså att det med största sannolikhet är samma hus som fortfarande finns kvar. Det går lätt att föreställa sig ett charkuteri innanför det röda skyltfönstret. Portarna såg säkert annorlunda ut på den tiden. 


 

 

lördag 8 oktober 2022

Sovande blogg...

 

Nu har det varit Törnrosasömn här, inte i hundra år, men väl i över ett år. Det har dock inte stått helt stilla på släktfronten. Speciellt under den gångna våren, har min bror och jag bedrivit en del spännande forskning kring vår farfars och hans familjs historia. Det har varit en blandning av släkt- och hembygdsforskning, kan man säga. Det är roligt att forska tillsammans som syskon. Ibland har det blivit lite stiltje, men är man två, så är det större chans att någon hittar någon ny tråd att dra i, än om man är ensam. Och så är man igång igen. Man upptäcker att det är lika lätt att fångas av släkthistorien i de närmaste generationerna, som i de lite mer svårtillgängliga generationerna på 1600- och 1700-talen. Allt har sin tjusning, men kanske på lite olika sätt. Det börjar nu bli läge för att skriva ihop våra fynd till något läsligt. Egentligen är det två historier, som går in i varandra, historien om farfar och hans familj, och historien om stadsdelen Lindholmen i Göteborg. Man får väl fundera över hur man ska bena ut detta rent språkligt, så att det inte blir rörigt. Det finns alltid jobb att göra. Jag hoppas att det vi jobbat med ska kunna sätta lite avtryck även i denna blogg. Man får se! 

Glad höst!

fredag 14 maj 2021

Fredrik Westring, har jag hittat honom???

 

Jag skulle nu gärna vilja stanna kvar ett tag på Skottlands östkust, och fundera över om den Fredrik Westring som finns där, rimligen kan antas vara min anfader. För att om möjligt öka sannolikheten för detta, så kändes det som en bra ide att kolla upp vilka Fredrik Westring som fötts i Sverige under den aktuella tiden, och sedan följa dessa och se vart de tagit vägen. Finns det över huvud taget någon annan kandidat än min anfader, som kan vara Fredrik Westring på båten Kathleen?

Här får jag förlita mig på Arkiv Digital, och deras register Befolkningen i Sverige 1820-1947. Detta ska vara ett register som tar upp alla som nämnts i husförhörslängder och församlingsböcker i hela Sverige under dessa år, om jag fattat rätt. Här sökte jag nu på Fredrik Westring/Vestring med födelseår 1850-1860. Det blev 6 träffar, inklusive min egen Fredrik från Mariestad. Och nu blev det att följa dessa.

Det visade sig att två dött som barn, så de kunde ju sållas bort direkt. Det fanns endast en träff, förutom min Fredrik, som hade Fredrik som första namn eller enda namn. Han hette Fredrik Vestring, född 1857 i Vena, Kalmar län. Denne emigrerade som barn med sin familj till Amerika 1864 och var fortfarande kvar där 1910. Sedan var det Johan Fredrik, född 1857 i Målilla, Kalmar län, men han visade sig heta Pettersson. Det var hans mor som hette Westring, och därför kom han med som en träff. Denne Johan Fredrik var hemlandet trogen och blev bankkamrer, dog 1914.

Nu återstår en träff, förutom min egen Fredrik. Den är mer problematisk. Adolf Fredrik Westring föds 1859 i Rute församling på Gotland. Dessvärre är även han sjöman. Jag har inte följt hans resor via något sjömanshus. Däremot har jag följt honom i kyrkböckerna och sett att han inte mystiskt försvunnit, som vår Fredrik. Det finns antecknat att han 1897 utflyttar till Cardiff i Wales. Kanske har hans resor gått till den trakten, men det vet vi inte. Nu är frågan vem av dessa två som är den mest sannolike Fredrik Westring i Skottland. Födelseår på Fredrik i Skottland beräknas vara 1855-56. Adolf Fredrik ligger lite väl långt ifrån detta. Att någon som döpts till Adolf Fredrik, skulle benämnas som enbart Fredrik, är också lite tveksamt. Sedan är det ju detta att han flyttar till Cardiff. Det måste ju tolkas som att han tänker slå sig ner där. Men naturligtvis kan han 1901 ha flyttat till en båt i Skottland. I valet mellan dessa båda sjömän tycker jag det mesta ändå talar för att det är vår Fredrik som vi finner på fartyget Kathleen i Skottland. Slutligen återstår ju möjligheten att det finns ytterligare någon sjöman Fredrik Westring, som inte dykt upp när jag sökt i befolkningsregistret.

Följande är ändå min slutsats:

Förutsatt

1) att befolkningsregistret i Arkiv Digital är komplett,

2) att Fred(rik) Westring i Skottland hetat så även då han bodde i Sverige, och alltså inte ändrat sitt namn i det nya landet, och

3) att Adolf Fredrik Westring inte kallas Fredrik, och inte flyttat från Cardiff till Aberdeen och därvid angett fel ålder

så är vår Fredrik Westring den enda möjliga kandidaten till att vara eldare på Kathleen 1901. (I så fall är sannolikheten stor att det även är han som avlider i Grangemouth 1932.)

Men nu kan det ju vara så att någon av dessa förutsättningar saknas. Hur ska man veta säkert? För ögonblicket känns det som om jag har uttömt mina resurser, men man vet ju aldrig om det kan dyka upp något mer längre fram, som talar för eller emot. 

Detta "känns" rätt, men ändå på något sätt för bra för att vara sant. Vad har jag missat?

tisdag 4 maj 2021

Sjömannen Fredrik Westring, avsnitt 4

 

Mitt intresse för Fredrik Westring har gått lite i vågor genom åren. En gång, för många år sedan, fick jag möjlighet att logga in på Ancestry, via en god vän. Själv har jag aldrig haft Ancestry, eftersom jag tycker det blir för dyrt med flera abonnemang, och jag prioriterar Arkiv Digitial, Men nu tog jag tillfället i akt, och sökte i folkräkningar efter Fredrik Westring. Jag fick då en träff som jag tyckte var intressant. Det var i Skottlands folkräkning 1901. I Ancestrys version såg uppgiften ut så här.

 


Ancestry tycks alltså ha gjort egna avskrifter av dessa uppgifter, och det som står vid vissa av rubrikerna kändes lite konstigt och svårtolkat. Jag sparade den här bilden från Ancestry, men har sedan inte gjort något mer än att titta på den emellanåt, och tänka att detta blir för svårt att nysta i. Jag har fått en del andra napp också, men aldrig något som känts mer intressant än detta. Bl a stämmer åldern så bra man kan begära. Folk uppgav ju ofta sin ålder vid den här tiden, och så beräknade man födelseår efter det. Då skiljer det ju ofta på något år. I amerikanska folkräkningar gör man t ex oftast på det sättet. Och då undrar man ju hur många Fred(rik) Westring det egentligen kan finnas, födda i Sverige omkring 1855. Jag hittade en sida som hette ScotlandsPeople, men fann att man inte kunde hitta mer uppgifter där, utan att betala, och då fick det vara. Så har åren rullat på.

Nu under våren blev jag kontaktad av en person vars släkting ingått i samma besättning som Fredrik vid några resor. Det finns en särskild historia kring detta, som jag förbigår här. Detta ledde dock till att mitt intresse för Fredrik åter aktualiserades, och att jag hittade till sjömanshusens källor. Därmed blev jag klar över att en majoritet av Fredriks resor gått till England, och inte minst till Skottland. Då kändes det lite hetare.

Jag gick åter in på sidan ScotlandsPeople, och hittade nu två träffar på Fredrik Westring. Den ena var folkräkningen 1901, och den andra var ett dödsfall 1932. För att få se originalbilderna till dessa träffar måste man betala en slant, vilket jag nu gjorde. Nu blev det lättare att förstå den första bilden från Ancestry. Det stod nu klart att Kathleen var ett fartyg, ett av många som var uppräknade i hamnen i Aberdeen. Varje fartyg hade en besättning, som fanns med i folkräkningen. Besättningarnas bostad var på dessa fartyg. Adressen Har, ska alltså uttolkas Harbour, och ”socknen” Vessels, innebär helt enkelt att de bor på fartyg. Min första spontana tolkning att denne Fred Westring var brandman i Aberdeen, fick nu omtolkas till att han var eldare på ångfartyget Kathleen. Detta verkar vara ett fartyg som går i kusttrafik (coasting). Här anar jag också en punkt efter Fred, vilket kan tyda på att man förkortat hans namn. Ja, detta verkade ju inte som en omöjlig plats för vår Fredrik, att ha hamnat på.

 

Folkräkning 1901 från ScotlandsPeople. Posten börjar på föregående sida, där det även framgår att befälhavaren är dansk.

I staden Grangemouth, väster om Edinburgh, avlider 1932 en Frederick Westring, med uppgiven ålder 76 år. ”Min” Fredrik bör vara 78, men min erfarenhet är att man inte behöver hänga upp sig på ett eller två år i dessa sammanhang. Denna Frederick är ”Night Watchman”. Han dör av svalgcancer i hemmet på Grange Street 58. Han är änkeman, men den avlidna hustruns namn är ersatt av ett streck. Dödsfallet rapporteras av grannen Thomas Dickie.

Det känns sannolikt att dessa båda Fredrikar 1901 och 1932 är en och samma person. Men hur vet jag att det är ”min” Fredrik? Kanske får man nöja sig med att leta indicier. Vattentäta bevis ligger nog långt borta. Men indicier är bättre än inget. Jag ska försöka återkomma med ytterligare några sådana, utöver att vi vet att Fredrik gjorde sina flesta resor till England och Skottland.

torsdag 29 april 2021

Sjömannen Fredrik Westring, avsnitt 3

 

Jag har nu gått igenom påmönstringsliggarna vid Sjömanshuset i Göteborg för åren 1895-1900. Jag har inte hittat Fredrik Westring där. Det behöver inte betyda att han inte finns där. Den mänskliga faktorn, i form av mig själv, kan givetvis ligga bakom att det sker misstag, t ex tillfällig trötthet och ouppmärksamhet när man sitter och låter ögonen löpa sida upp och sida ner. Min slutsats är ändå att Fredrik inte har mönstrat på någon båt i Göteborg under denna tid, som besättningsman. För tillfället får jag nöja mig med att han mönstrat av i Göteborg 1895, troligen varit hemma någon tid, och sedan försvunnit på ännu okänt sätt. Ytterligare en dokumenterad uppgift finns. Fredrik var under hela sin sjömanstid inskriven vid Karlstads sjömanshus. Det var inte ovanligt att sjömännen som reste till och från Göteborg var inskrivna vid andra sjömanshus. Troligen gick då rapporter från Göteborg till dessa sjömanshus om på- och avmönstringar. Tyvärr finns de inte för aktuella år i Arkiv Digital, vad gäller Karlstads sjömanshus. Det jag däremot hittat, är en uppgift införd 1901. Där står att Fredrik Westring avförs, eftersom han ej tjänstgjort. Tyvärr framgår inte hur lång tid som gått sedan han senaste gång gjorde detta.

Under de kommade 20 åren finns ett fåtal uppgifter, som kan vara av visst intresse:

Året är 1907. Min mormor Jenny, Albertinas och Fredriks dotter, har drabbats av någon tillfällig sjukdom i september detta år. Med anledning av detta har gjorts en ansökan om bidrag hos Göteborgs Fattigvårdsbyrå, Jenny är vid detta tillfälle 25 år gammal och ännu ogift, och enligt ansökningshandlingarna är hon boende (som jag tolkar handskriften) hos modern på Bäckegatan 16. Det för ju onekligen tankarna till att någon fader inte finns där.

Mantalslängd för 1911, finns tillgänglig på Arkiv Digital. Familjen bor då på Paradisgatan 6 i Masthugget, och längden upptar Fredrik, Albertina och fyra hemmavarande barn. Här finns antecknat, vad gäller Fredrik: ”Vistas utrikes”. Det är den hittills enda uppgift jag hittat, som talar för att det var känt att han valt att leva i ett annat land. Man känner uppenbarligen också till att han faktiskt lever och inte är död. Har han skrivit brev?

Om vi nu hoppar fram till 1916, så sker åter mantalsskrivning i Göteborg då. I Masthugget finns enligt mantalslängden änkan Albertina Westring, hennes ogifta dotter Gerda, samt dennas 3-årige son Gunnar. Detta är samma år som Fredrik förs över till Obefintlighetsboken i Masthuggs församling. Att hon kallas änka talar för att man åtminstone har en misstanke om att han inte längre lever. Jag har inte hittat någon uppgift om att Fredrik formellt dödförklarats, och jag vet för litet om vilka rutiner man hade för sådant. Troligen hade man noterat i församlingsboken om man fått något bevis för hans död, och han hade i så fall knappast förts till Obefintlighetsboken.

Året därpå, 1917, avlider Albertina av bröstcancer. I dödboken står då att hon har en efterlevande make född 1854. Man kan ju undra om Fredrik under detta gångna år, då hustrun uppenbarligen varit sjuk, har givit något livstecken ifrån sig. Men så kommer vi till bouppteckningen på våren 1918. Då är hon åter sjömannen Fredrik Westrings änka! Endast barnen nämns som arvingar. 

Det kan tilläggas att inga noteringar finns i församlingsböckerna i Masthugg, om att Fredrik vistades utomlands. Det är endast i mantalslängden 1911 detta noteras. Fem år senare flyttar församlingen bara över honom till Obefintlighetsboken, utan vidare kommentarer.

Vad ska man nu lägga för pussel av dessa bitar? Vi vet ju sedan länge att Fredrik inte dyker upp i några svenska arkiv efter 1916. Min bild, och min utgångspunkt, är att han ”försvinner” någon gång mellan 1895 och 1901, då man avför honom i Karlstads sjömanshus. I varje fall tycks han vara borta senast 1907, enligt ovan. Till en början tror man kanske att han ska komma tillbaka, men vid tiden för Albertinas död har man blivit mer osäker på detta. Både vid mantalsskrivningen 1916, och bouppteckningen 1918, har man utgått från att Fredrik är död. Det märkliga är att man i dödboken, som kommer däremellan, skriver att Albertina har en efterlevande make. Men det kan ju bero på att några bevis för hans död inte finns. Man kan ju ha många tankar och funderingar kring hur det resonerades i familj och släkt, kring att han bara blev borta, och åren gick. Hörde han av sig tro, genom brev, eller genom att skicka bud med någon? Tänk om man visste!

Det vore förstås guld värt att hitta uppgifter om när, hur och vart Fredrik gav sig iväg, efter 1895. Kanske kommer man dit så småningom, men för tillfället får jag hitta andra trådar att dra i, kanske utanför Sverige. Det kommer jag att göra i nästa avsnitt av denna följetong.