torsdag 8 november 2012

Tankeställare

Nu har jag hamnat i någon sorts dilemma. Jag upptäckte till min förfäran för ett tag sedan att jag inte tyckte det var lika roligt som förut med släktforskningsjobbet. Dags att ta sig en funderare! Mina funderingar mynnade ut i att det var själva drivkraften som förändrats. Tidigare har jag alltid drivits av nyfikenheten, och då är ju allt roligt. Men det här projektet att följa alla Bryngel Anderssons ättlingar till nutiden, det har med tiden fått något av plikt och slentrian över sig. Det är egentligen alldeles för stort, och verkar aldrig bli klart, hur mycket jag än jobbar. Samtidigt vill jag inte släppa ambitionen att följa alla släktlinjerna. Jag fastnade ändå för att det var dags att ta en paus med detta.

Två andra projekt lockar. Det ena är släkten Westring, eller egentligen mormors släkt över huvud taget. Under veckan har ytterligare en Westring-ättling hört av sig, och visar sig sitta på mycket information. Det är väldigt lockande att på heltid försöka jobba vidare med hela projektet Westring/Emmich/Odhelius. När jag skriver detta inser jag att jag faktiskt inte berört Odhelius-frågan i denna blogg. Det får bli ett särskilt inlägg, utifrån de nya fynd som gjordes i våras. Då framkom nya spännande saker rörande Erik Aron Westrings hustru Lovisa Odhelius. Nåväl, mitt andra projekt, som legat och irriterat mig länge, är den hög av anteckningar jag fått från en av svärsönerna. Där finns alltså en hel del forskning gjord, som jag vill få in i barnbarnens släktregister. Eftersom det är ett mer begränsat projekt, som kan tänkas bli färdigt, så gav jag mig i kast med det först. Så nu har jag haft roligt några dagar igen. Den omväxlingen behövdes verkligen. Nu tar jag papper för papper i den högen, kollar av mot källorna och matar in. Och så måste jag hålla mig i styr, och inte gå vidare med en massa egen forskning, utan se till att pappershögen blir klar först. Det lyckas, åtminstone till 90 %. Sen får vi väl se om det blir Bryngel Andersson eller Westring, när detta är klart.

Det som stressat mig en del, är att jag gärna vill ha in Bryngel Anderssons ättlingar i släktregistret på hemsidan. Men varför är det så bråttom egentligen. Det får inte vara bråttom i släktforskning. Jag måste verkligen lära mig detta! Jag får väl hinna det jag hinner innan det är dags att lägga näsan i vädret.