onsdag 22 januari 2014

Josef Modin, ett av många människoöden


Andreas Tysk har jag tidigare skrivit om, bl a i samband med vår släktforskarresa förra året. Nu följer jag hans ättlingar, och har fastnat i ett människoöde, ett av alla dessa som ter sig så tragiska, i varje fall med våra nutida ögon. Jag blir ibland förvånad över vilken bra bild man får av människornas öden, genom att "bara" läsa kyrkböcker. Egentligen är det ju mest namn och datum som står där, men dessa kan ganska lätt sammanfogas till en livsbeskrivning, som den här, om man bara har den minsta gnutta fantasi.

Josef Modin var barnbarns barnbarns barn till Andreas Tysk. Han föddes i Stockholm 1824. Han gick en militär bana, och var artillerikonstapel. Som sådan flyttade han till Härnösand, och där gifte han sig 1859 med Elisabeth Ulrika Gullström. Parets första barn, Anna Ulrika, levde i fyra månader. Året därpå fick de tvillingar, två flickor, varav den ena var dödfödd, och den andra, även hon med namnet Anna Ulrika, dog efter knappt ett år. Efter två år utan barn får paret så ytterligare en dotter, Sofia Ulrika Josefina. När denna flicka är 1½ år föds ytterligare ett barn, en son vid namn Knut Simon Theodor. Nu finns för första gången två barn i familjen. Denna glädje varar dock inte länge, för ett halvår senare dör Sofia Ulrika Josefina. Efter ytterligare ett halvår dör sonen Knut Simon Theodor, vid ett års ålder. Nu är det åter barnlöst i hemmet, men hustrun är gravid, och föder efter några månader det första barn som skulle nå vuxen ålder, sonen Frans Johan Emanuel. Efter ytterligare ca 2½ år föds parets sista barn, tvillingpojkarna Per August Helmer och Knut Axel Wilhelm.Av dessa dör den förstnämnde efter två månader, men Knut Axel Wilhelm blir det andra av barnen som uppnår vuxen ålder. Tvillingarna föds 1870, och familjen får nu leva som tvåbarnsfamilj under några år, och med minnet av de fem barn man förlorat i mycket späd ålder.

När pojkarna är 13 resp 10 år blir modern sjuk i lungsot, och dör. Det som sedan sker har jag ingen bra förklaring till. Fyra månader efter hustruns död tar Josef Modin livet av sig. Följande anteckning står i dödboken: ” Tagit lifvet af sig genom hängning.
Fans hängande död i Brudsjö skog af Säbrå Sn enl uppgift af vederb. Länsman till Kon. Befalln.”  Om det tidigare funnits föräldrar utan barn, så fanns det nu alltså två barn utan föräldrar. Varför tog Josef livet av sig, trots att han hade två pojkar, som ännu måste betraktas som barn? Var det de många förlusterna av barn som gjort honom så sårbar, att han inte klarade av att mista även hustrun? Ja, man kan ha många funderingar.

De båda pojkarna återfinns sedan hos en trädgårdsmästare Per Gustaf Modin, och jag har inte fått klarhet i om han var en släkting eller inte. Frans Johan Emanuel blir bagare, gifter sig så småningom, får inga egna barn, men två fostersöner. Knut Axel Wilhelm emigrerar till Amerika, och jag vet inget om hans vidare öden där.

måndag 13 januari 2014

Projekt antavlor



Jag har vid många tillfällen funderat över problemet antavlor, eller släkttavlor. Det finns  ju många olika modeller och idéer till sådana, men det har ändå inte gått att hitta den perfekta lösningen. Man skulle vilja ha en tavla som är både innehållsrik och informativ, men samtidigt dekorativ. Jag har läst om släktforskare som gjort tapeter av antavlor, eller haft jätterullar med handskrivna rutor som innehåller flera tusen personer. Nu till jul fick jag lust att göra några enkla presenter i form av antavlor, mest bara lite för skojs skull. Jag släppte tanken på tapeter eller jätterullar, och fastnade för att i stället göra något väldigt enkelt, som i alla fall kunde bli av. Jag hittade en gratismall på nätet (MittSläktträd.nu) som såg trevlig ut. Där rymdes visserligen bara sex generationer, inklusive mig själv, men det kan ju faktiskt räcka. Ska man ha med mer, så blir det gärna rörigt och smått, och inte så dekorativt. Man kan ju senare komplettera med ytterligare någon tavla, om det är någon gren som man har många fler generationer på. Det jag själv tyckte var roligt med denna tavla var att se den geografiska fördelningen av anorna. När man jobbar med en gren i taget, så glömmer man lätt helheten, hela den blandning av orter och landsändar som ens gener kommer ifrån. På min egen tavla ser jag nu överst till vänster orterna runt Alingsås. Där nedanför ligger Horred med omnejd, och längst ner till vänster har vi Marstrand. Till höger finns överst Skepplanda, lite längre ner Skara och Mariestad, och längst ner Tunge, som är i trakten av Lilla Edet vid Göta Älv.

I all sin enkelhet var detta ett roligt projekt. Döttrarna fick två tavlor var, en med mina anor och en med sin fars. För barnbarnen kan man ju sedan komplettera med deras resp fäders antavlor. Men visst finns väl fortfarande drömmen om den där stora jättetavlan. Kanske hittar jag någon modell för den så småningom.

onsdag 8 januari 2014

Tankar på det nya året


Nu är alla helger över, ett nytt år har börjat, och jag tänker att jag ska börja ta tag i min släktforskning på allvar igen. Men på något konstigt sätt blir det mindre och mindre tid. Det är frustrerande, för det är ju detta jag verkligen vill göra. Jag gissar att det är så att mitt tempo sjunker mer och mer ju äldre jag blir, och då tar väl de vardagliga sysslorna med städning, inköp och matlagning större andel av tiden. Det känns inte som om man har oceaner av tid, bara för att man är pensionär.

Jul-och nyårshelgerna har i alla fall inneburit att den årliga uppdateringen av hemsidan har ägt rum. Det har nästan blivit en tradition, att detta ska göras, när vi ändå träffas kring helgerna, och jag har tillgång till min webmaster Karin. Själv är jag tyvärr totalt bortkommen när det gäller så komplicerade saker. Uppdateringen innebär framför allt att det gamla släktregistret byts ut mot ett nytt och aktuellt, som innehåller ändringar och nya tillkomna personer under året. Jag är nu uppe i ca 3100 personer, en ökning med ca 300 sedan föregående år. En stor del av dessa tillhör den nyupptäckta Odhelius-grenen, men i början av året tillkom också en del på farfars sida i Ödenäs med flera socknar kring Alingsås. Jag har också gått igenom länkar och litteraturlista, och gjort lite ändringar. Hela sidan börjar vara lite föråldrad, säger min webmaster, så kanske måste det till en lite mer genomgripande omarbetning så småningom.

Jag tänker nu gå vidare en bit på spåret bakåt, från Thore Odhelius och hustrun Brita Salenius. Ja, det blir väl egentligen två spår, som delar sig i ännu fler. Jag går nog så långt jag kan där. Sedan har jag planerat att gå igenom mormor Jenny Westrings hela släktregister och komplettera uppgifter som fattas. Det är nu drygt sex år sedan jag började med detta, och då hade jag bara tillgång till genline, och det fanns inte alls så sena böcker fotograferade, som det finns nu. Jag tror att Arkiv Digital kan bjuda på bättre förutsättningar, och framför allt kan jag nu få tillgång till bouppteckningar, som inte fanns tillgängliga när jag började. Jag kan nog hålla på hur länge som helst med denna gren som gäller mormor. Samtidigt som det är roligt, så är det frustrerande, eftersom jag vet att det finns mycket ogjort på de andra grenarna. Det stressar mig att jag aldrig kommer att bli färdig. Tänk om man åtminstone vore 10 år yngre!

Ja, så går mina tankar så här i början av det nya året. Snart har väl även detta år rusat iväg, och det är dags för en ny uppdatering. Något ska jag säkert ha hunnit göra, tills dess.