onsdag 31 augusti 2011

Westring från Västerhaninge

Nu kan man säga att sommaren är till ända, och för min del har den inneburit ett minimum av släktforskning. Det avspeglar sig även i denna blogg, som legat väldigt stilla under flera månader. För mig har ändå det viktiga hänt, att ett nytt litet skott på släktträdet tillkommit. Unni Ida Linnéa såg dagens ljus den 3 juli, och blev mitt femte barnbarn.

Fortfarande har jag inte kommit i gång på allvar med någon släktforskning. Ändå har det hänt en del intressanta saker. En släkting på min mormors sida, Christopher Tollnert, kontaktade mig för något år sedan, och har varit otroligt flitig vad gäller familjen Westring. Han är ändå en generation yngre än mig, och borde ha fullt upp med annat, så jag är väldigt imponerad. Vi har samarbetat en del, och jag har bl a bidragit med en del läsning av gammal text. Följande har Christopher kommit fram till, med visst bistånd av mig, men inte mycket:

I Västerhaninge kommun verkar fram till ca 1770 gästgivaren Nils Eriksson, på Sadelmakarkrogen. Tillsammans med hustrun Kerstin (som troligen senare ändras till Christina) får han flera barn. Någon gång kring 1770 flyttar hela familjen till Katarina församling i Stockholm. De arrenderar en gård med hus i kvarteret Holland, vid Götgatan, för att där driva gästgiveri. I samband med flyttningen tar familjen namnet Westring, troligen efter Västerhaninge. Efter ca 2 år avlider Nils Westring, men änkan bor kvar, och driver eventuellt rörelsen vidare. Sönerna Eric, Nils och Johan utbildar sig till olika hantverksyrken. Eric flyttar till Göteborg 1783 som vagnmakargesäll. Dottern Brita Christina gifter sig med hårfrisören vid Operan, Peter Lindblad. Modern Christina avlider 1792, och efter henne finns en bouppteckning, som upptar de nu nämnda fyra barnen.

Det finns några frågetecken, så vi är inte hundraprocentigt säkra på att detta är rätt familj, men indicierna är mycket starka. Om detta stämmer så har jag kommit ett steg vidare vad gäller Eric Westring, vagnmakaren i Göteborg, som tog över vagnmakeriet på Larmgatan efter sin svärfar Christian Emmich, och som sedermera flyttade till Klädpressaregatan i Nordstan, efter den stora branden  1802. Därmed kan man också avskriva teorin att namnet Westring skulle härstamma från Holland, och vara ett vallonnamn, som vi ibland trott. Det var mycket vanligt att man tog namn efter hemorten, så namnet Westring har sitt ursprung på flera olika orter som heter något på Väster, t ex Västervik. Den som står för det utländska inslaget är Christian Emmich, som vi nu vet kommer från Magdeburg i Tyskland. Det skulle vara roligt att kunna gå vidare även med hans anor, men hur man forskar i Tyskland vet jag ingenting om.

Christopher har även kartlagt ättlingarna till Eric Westrings syskon, vilket jag kan redogöra för vid något senare tillfälle. Vi får ju se om vi även kan gräva oss ytterligare någon generation tillbaka, vilket inte ser helt omöjligt ut när det gäller Nils Eriksson-Westring.