onsdag 10 oktober 2018

Gustav Salenius, en ny detektivgåta


Min släktgren Odhelius har sysselsatt mig i många år. Ju mer man gräver, desto mer finns att upptäcka. Detta är, som jag tidigare antytt, ett dilemma. Trots att detta ”bara” är en hobby, så tycker jag mig ha någon sorts skyldighet att vara rättvis mot mina olika släktgrenar. Så är det väl egentligen inte. Ju äldre jag blir, desto viktigare är det kanske att jag har roligt när jag sysslar med detta. Jag får kanske vara egoist?

Att denna gren blir extra rolig, har nog också att göra med att jag delar intresset för den med min dotter Jenny. När man hjälps åt blir det ännu mer intressant, och man kommer lite bättre framåt (eller bakåt!) än när man harvar på ensam. Och efter denna inledning kommer jag nu fram till det huvudsakliga ämnet för detta inlägg, Gustav Salenius, kyrkoherde i Hångsdala. Han är min mormors farmors mormors morfar, om jag räknar rätt. I herdaminnet finns t ex detta citat om honom:  "Han var en hederlig man, god hushållare och mådde mycket väl." Vi tror att det var en sympatisk präst.

Det finns en hel del andrahandsuppgifter att hitta på nätet angående vår "Odheliusgren". Ett exempel är nedanstående träd av Monica Staversjö (http://d22131512.u318.surftown.se/page1.html). Just det trädet har vi lånat och skrivit ut på papper, och sedan kompletterat med uppgifter ur andra källor, som överblick och utgångspnkt när vi själva var i starten av denna forskning. (Observera att det i många fall bara är våra egna funderingar och hypoteser, även om vi senare kunnat bekräfta en del av dem!) Det som är ganska irriterande är, att just när det gäller Gustav Salenius, så är det helt stopp i alla träd vi hittat. Ingen har kunnat, velat, eller orkat gå vidare med hans ursprung. Vi har undrat om det beror på att det faktiskt är omöjligt. Hittills har vi själva också haft fullt upp med andra grenar av detta träd, men nu kändes det plötsligt som att det var dags att ta itu med detta frågetecken.

Staversjös träd med våra egna kladdanteckningar (se texten ovan)


Våra källor angående Gustav Salenius tidiga liv har hittills inskränkt sig till Skara Stifts herdaminne. Där finns uppgiften att Gustav föddes 1691 och blev student i Lund 1713. Ingen födelseplats, och inga föräldrar anges. Ganska snart upptäcker jag dock att i dödboken, när Gustav dör 1761, står att hans föräldrar ska ha hetat Sven Gustavsson och Maria Arvidsdotter. Troligen har jag sett detta tidigare utan att fästa så mycket avseende vid det. Någon ort finns dock fortfarande inte. Min tanke blir nu att en ledtråd måste vara släktnamnet Salenius. Han har alltså egentligen hetat Gustav Svensson, men som präst eller studerande tagit sig namnet Salenius. Hur tog man sig namn, vid denna tid? Jo, vanligtvis med någon anknytning till födelseorten. Av olika skäl begränsade jag detta tänkande till Skaraborgs län, i ett första skede. Där fanns två misstänkta socknar, Sal och Saleby. I Sal hade alla kyrkböcker brunnit. I Saleby fanns de kvar, men tyvärr hittade jag ingen Gustav med pappa Sven i födelseboken för 1691 och angränsande år. Husförhörslängder fanns ju inte, men däremot mantalslängder. I mantalslängden för Saleby 1691 fanns en ryttare Sven Gustafsson i Åby, och han var den ende Sven Gustafsson i Saleby. Dessutom var Arvid ett väldigt vanligt namn i socknen. Det började kännas intressant. 



Jenny började i andra änden, inskrivningen i Lund 1713. I matrikel över inskrivna vid Västgöta nation i Lund 1713 finns Gustaf Salenius, Matrikeln är uppenbart skriven i efterhand, eftersom det finns med uppgifter om hans senare prästgärning. Vi vet alltså inte om han faktiskt hette Salenius eller Svensson vid inskrivningen. Men det var alltså rätt att vi ska hålla oss i Västergötland. Var nånstans gick man i skola i Västergötland om man skulle studera vidare vid universitet? Skara skola/läroverk, tänkte Jenny. Särskilt om vi nu skulle misstänka att han var från Saleby i Skaraborgs län. Arkiv Digital kan erbjuda liggare över inskrivna elever vid denna skola. Den 7 maj 1702 inskrivs eleven ”Gustavus Svenonis Rustici filio in Saleby”. Vi tolkar detta som ”Gustav Svensson, ryttarson från Saleby”. Är detta den Gustaf som skrivs in i Lund 1713? Och om dessa båda är samma Gustaf/Gustav, är han då son till ryttaren Sven Gustafsson i Åby, Saleby? Vi tyckte i alla fall att det kunde vara en fullt möjlig teori. Men varför fanns han då inte med i födelseboken?



Nu kommer nästa akt i detta detektivdrama. Plötsligt skickar Jenny mig ett klipp ur födelseboken för 1691 i Saleby och frågar ”vad står det här?” Då tappar jag hakan. Swän Göstasson i Åby har fått ett barn! Jag har ju sett i mantalslängderna att han kallas omväxlande Gustafsson och Göstasson. Men vad heter barnet? Första bokstaven är lite svår att känna igen, men resten är ju _östa. Vi blir ändå hyggligt säkra på att det är sonen Gösta som föds här, dvs Gustav! Rätt år! Faddrar Nils Arvidsson och Anders Göstasson, kan alltså vara bröder till resp. förälder. Mina ögon hade bara varit inställda på Gustaf eller Gustav, och jag har helt missat detta gång på gång. Troligen har jag haft för bråttom och läst detta som Brita.



Jag vill gärna vara 100 % säker på allt, och det kan man ju inte riktigt vara här. Men kanske ändå 95 % säkert att vi hittat vår Gustav Salenius och hans födelse, födelseort och föräldrar? Sedan återstår många trådar att dra i. En Olof Salenius skrivs in i Västgöta nation i Lund två år tidigare. Är han en bror? Det finns en prästsläkt Salander från Saleby, är dessa släkt med Gustafs familj? I den släkten finns många som heter Arvid. Vi jobbar vidare. Jag hoppas på ytterligare belägg för att vi hamnat rätt.

onsdag 12 september 2018

Utflykt till Skara en varm junihelg


Så här drygt tre månader i efterhand ska jag försöka skriva ner lite hågkomster från Jennys och min lilla resa i början av juni. Den första helgen i juni var avsatt för släktresa. Vi har tidigare rest i maj, och då tyckt att det varit lite för kallt. Därför blev det nu lite senare, men nu var det ju för varmt, så maj hade passat bra i år. Nåväl. Vi hade bestämt oss för ett återbesök på forskaravdelningen på Skara bibliotek. Vi har alltid känt att vi inte blev riktigt klara där vid det förra besöket 2013. Jag hade i förväg mailat biblioteket om att vi önskade få läsa mer i Johan Fredrik Odhelius böcker, och dessa hämtades raskt fram när vi kom. Dessa böcker ligger till stor del som underlag till Skara stifts herdaminne, av Johan Wilhelm Warholm, som också ingår i vår släkt. Odhelius har dock med mycket mera av personliga noteringar om personerna, än vad som finns i herdaminnet. På fem år har den tekniska utvecklingen gått framåt, och vi hade nu smidigare och bättre grejer att fotografera med, d v s våra telefoner. Nu var ambitionen att mera systematiskt fotografera av relevanta sidor. Det har också resulterat i en stor mängd bildfiler av god kvalitet. Hur vi ska bearbeta dessa återstår att se, men de finns i alla fall, med ordentlig back up. Tyngdpunkten på de fotograferade sidorna ligger på prästerna Odhelius och alla de anknytande prästsläkterna.

När detta var klart, och efter en liten glasspaus, för att komma ur de heta och ganska dammiga lokalerna, så frågade vi bibliotekarien om det kunde tänkas finnas något mer som anknöt till våra intressen. Han dök ner i källaren och återkom med en till lika stor bokhög. Det visade sig vara Olof Sundholms anteckningar om delvis samma släkter. Nu har jag sett att Warholm även har med dessa i sina underlag till herdaminnet. Troligen har även denne Sundholm anknytning till vår släkt, fast jag vet inte exakt hur. Olof Sundholms anteckningar måste vara betydligt äldre, eftersom han dog 1819. Då var Johan Fredrik Odhelius bara ett litet barn. Sundholms upplägg är lite annorlunda. I stället för att utgå från församlingar, så utgår Sundholm från släkter. En rubrik är således ”Odhelier”, och en annan ”Billmarker”. Två släkter som är synnerligen intressanta för oss. Billmarkssläkten kan dessutom knappast sägas vara en prästsläkt, så den har vi inte sett i J F Odhelius böcker alls. Att se denna redogörelse för Billmarkssläkten fick hjärtat att klappa lite extra, eftersom vi där enbart har vår egen forskning att gå på, fram tills nu. Då ger det en extra kick att se det man själv med möda fått fram, stå här på pränt, nerskrivet för ca två hundra år sedan. Det visar sig också att det fattas en del uppgifter hos Sundholm, och delvis beror detta förstås på att många av personerna då ännu inte var födda.

Här har vi just fått fram Sundholms böcker


Skara biblioteks forskaravdelning är en guldgruva för oss som släktforskar i Skaraborg. Den som ännu inte upptäckt detta, rekommenderas att göra ett besök. Om det är något speciellt man är intresserad av är det ett tips att maila avdelningen om detta i förväg. Vi har också bokat tid för våra besök. Då finns en plats redo i biblioteket, där man kan slå sig ner och jobba.  

Egentligen skulle jag nu vilja läsa igenom varenda en av boksidorna, både hos Odhelius och Sundholm, och kolla av mot mina egna uppgifter, och komplettera där det behövs. Det känns dock som ett stort och tidsödande arbete, som inte alldeles omedelbart kommer att bli gjort. Det eviga dilemmat, det finns alldeles för mycket kvar att göra!




På vägen till Skara passade vi på att besöka Suntaks gamla kyrka. Bild på kyrkans exteriör finns i föregående inlägg. Vi blev väldigt besvikna att den inte var öppen! Information fanns utanför om allt vackert som fanns att se där inne, men det kunde vi alltså inte göra.  



Efter Skarabesöket blev det middag och övernattning vid Läckö slott, och kraftsamling inför nästa dag. 





onsdag 8 augusti 2018

Lite vaga löften...


Det verkar som om jag behöver göra en nystart med den här bloggen. Det blir ju ibland väldigt döda perioder, då jag faktiskt inte släktforskar, och då kan jag tänka att eventuella läsare ger upp efter ett tag, och slutar kolla efter nya inlägg. Visserligen har det denna sommar varit för hett att vistas utomhus i perioder, men vid min släktforskardator på övervåningen har det också varit för varmt. Nu har det ändå, på andra sätt, hänt några saker på släktforskarfronten i sommar.

Min dotter Jenny och jag gjorde i början av juni en liten släktforskarresa till Skara, Lödöse och Skepplanda, med fin övernattning vid Läckö slott. Till detta har jag tänkt återkomma, med något eller några inlägg.

En månad senare, i början av juli, hade vi amerikabesök. Det var inte biologisk släkt till mig, men däremot till mina döttrar och deras far. Det var väldigt roligt. Öppna, härliga, varma människor, och mycket släktintresserade. Det blev mycket prat, tittande på bilder, och även en utflykt till fädernas bygd, i värsta julihettan. Det blev också en anledning till lite extra forskning, både före och efter deras besök. Även detta har jag tänkt skriva lite mer om så småningom.

Ett genombrott i forskningen tror vi också att vi gjort i sommar, Jenny och jag. Vi har en anfader, Gustaf Salenius, född 1691 och kyrkoherde i Hångsdala i Skaraborgs län. Hans dotter var gift med Thore Odhelius, och mor till den Maria Elisabeth Odhelius som också var en av våra tidigare gåtor. Många har forskat på denna släkt. Det går att, via andras forskning, hitta ett rikt förgrenat släktträd bakåt. Dock ej på Gustaf Salenius. Där är det stopp. Ingen annan forskare tycks ha intresserat sig för hans bakgrund tillräckligt mycket för att rota vidare. Men det intresset har nu Jenny och jag haft. Och vi tror att vi nästan säkert vet hans bakgrund, dvs var han är född och vilka hans föräldrar är. Detta är en tredje sak, som jag har tänkt att skriva om.

Om någon nu läser dessa rader, så hav tålamod! Jag ska ta mig i kragen och berätta lite mer om dessa saker, förhoppningsvis i en nära framtid. Med detta menar jag inom de närmaste månaderna…

 
Suntaks gamla kyrka, en av sevärdheterna på vår släktforskarresa i juni