Nytt år!

Julen har plötsligt passerat, det är trettonhelg, och vinterkallt för första gången denna säsong. Jul och nyår har firats med nära och kära, precis som jag vill att det ska vara. Helgen före jul tillbringade jag, tillsammans med mina barns far, i det tidigare nämnda skolhuset i Backa, Gällinge. Det var verkligen ett hus med mycket atmosfär, och kommer att bli väldigt trevligt när flyttlådorna efter hand tömts. Mycket tid tillbringades i skolsalen/vardagsrummet, där bilden av Ruth Lundqvist och hennes elever är tagen, och vi försökte bestämma de verkliga platserna för personerna, och griffeltavlan med anteckning om vårens växtlighet.

Titelbladet till min lilla skrift om farmor och farfar

Nu till ett annat ämne. Jag har i åratal tänkt tanken ”släktbok”, men aldrig kommit fram till hur man skulle konstruera en sådan. Man kan ju omöjligt skriva en läsbar bok om drygt 3000 personer. Hur väljer man? Och hur hittar man någon röd tråd, som gör det hela begripligt och läsbart, och dessutom intressant. Dessa svårigheter har hittills alltid fått mig att släppa tanken. Som vanligt infann den sig igen när det närmade sig jul. Det skulle vara roligt att ge döttrarna något släktdokument, som en liten julklapp. En kväll i sängen, just innan sömnen infann sig, hittade jag en ganska enkel tanke. ”Jag bestämmer mig för att skriva lite om farmor och farfar, till att börja med, och planerar inte så mycket, utan börjar bara skriva.” Det visade sig vara en ganska bra tanke. Jag satte igång, och det flöt på utan så mycket besvär. Snart hade jag skrivit några livs- och familjehistorier, som sträckte sig till farmors och farfars föräldrageneration, men inte längre. Det hela lättades upp med bilder jag hade på de aktuella personerna. Ganska snabbt hade jag en liten skrift, i enkel form, med vanliga A4-sidor, insatta i en plastmapp. Det kändes som en framgång i släktbokskarriären. Vid lämplig tidpunkt kan jag nu ta nästa steg, och t ex göra något liknande om mormor och morfar, och efter hand hitta andra begränsade avsnitt av släkthistorien, som kan fogas samman. Kanske blir det en bok till slut, om jag hinner i min livstid. 

  

Traditionsenligt har nu min hemsida uppdaterats med ett nytt släktregister, och lite uppfräschning av texterna. Cirka 300 personer har tillkommit i registret under året, vilket ändå inte var så lite. Jag tycker att jag haft så dåligt med tid för släktforskning, men en del blir det tydligen i alla fall.

Nu kommer ljuset och våren, och nu får jag mycket tid att släktforska! Fan tro’t!