Nystart

Nu har jag någorlunda kommit i ordning i min nya bostad, dator och bredband är på plats, liksom bokhyllan med släktforskarlitteratur och diverse dokument. Visserligen börjar det bli vår och sommar och läge för utevistelse, men jag känner ändå stor lust att ägna en del tid åt min släkt.

Vid min nystart nu häromdagen, så gjorde jag ett hopp till släktgrenen i Horred. Det blir att gå lite i sicksack mellan generationerna. Morfars farfars familj är den som är aktuell just nu. Jag ska återkomma med en beskrivning av den, när jag får lite mer fullständig bild, men som vanligt finns mycket som väcker intresse och funderingar om livet förr.

Epilog Hilma Antonia

Häromdagen skrev jag lite om Hilma Antonia Hillberg som var småskollärarinna i Böö. Jag hade börjat förlika mig med tanken att jag inte skulle hitta henne i den sista årgången kyrkböcker, eftersom det inte fanns något register till dessa. Att hitta Böö skolhus i någon av de många volymerna kyrkböcker kändes som att leta efter en nål i en höstack. I stället gav jag mig i kast med hennes fasters familj, som också bodde i Örgryte. Döm om min häpnad när jag bara av en ren slump plötsligt hamnar på sidorna som gäller Böö! Men jag har varit med om detta flera gånger tidigare. Personer som jag helt gett upp hoppet om, kommer helt oväntat och presenterar sig i ett helt annat sammanhang. Sådana upplevelser uppväger mer än väl allt det slit man lägger ner, många gånger förgäves.

Nåväl. Hilma Antonia blev kvar i Böö, som jag trodde. Hon avled 1913 i tarmcancer, 47 år gammal. Under 24 år var hon småskollärarinna i Böö, och många årgångar av små Örgrytebor har alltså lärt sig läsa och räkna under hennes ledning.

Carl Axel Hillbergs familj

Jag har återvänt till familjen Hillberg, med ursprung i Marstrand. Abraham Hillberg och Sara Margaretha Ekman, båda födda i Marstrand 1812, och båda utflyttade till Göteborg 1834, gifte sig 1837. Jag tar för givet att de kände varandra redan i Marstrand, och att det fanns ett samband i att de båda flyttade till Göteborg samma år. Det kan också ha funnits ett samband med att Sara Margarethas äldre syster Brita Lovisa flyttat dit året före. Vid giftermålet var Sara Margaretha gravid, och tre månader senare föddes första barnet Berndt Edward. Yngsta barnet, Ada Margareta, var min morfars mor.

Paret fick sammanlagt nio barn, men det märkliga är att inget av barnen förde namnet vidare. Undantag från detta är sonen Carl Axel, som fick två barn, men dessa var båda ogifta och barnlösa, och därmed gick inte namnet vidare där heller. Av övriga barn var det döttrarna Sophia Constantia och Ada Margareta som bildade stora familjer och fick många ättlingar. Av detta förstår man att det krävdes ganska många barn, för att föra släktet vidare.

Carl Axel gifte sig 1863 med Lovisa Johansdotter. De fick dottern Hilma Antonia 1866 och sonen Ernst Hilmer 1869. Fem år senare avled Carl Axel, och Lovisa var ensam med barnen, 5 och 8 år gamla. Då verkar det som om Carl Axels moster, ovannämnda Brita Lovisa, trätt in som stöd i familjen. Hon står bl a en period som fostermor för Hilma Antonia.

Hilma Antonia utbildade sig till småskollärarinna. Detta har förvånat mig, eftersom det inte handlar om en familj med några studietraditioner, och vad jag förstår en familj utan några stora ekonomiska möjligheter. Jag funderar på om det kan finnas något samband med att Brita Lovisa avled 1884, och efterlämnade en viss förmögenhet. Brita Lovisa hade blivit änka redan 1837, efter endast två års äktenskap med skepparen Elias Christensson. Paret hade inga barn. Vid Brita Lovisas bortgång fanns två arvingar, systrarna Sofia Magdalena Möller i Marstrand, och Sara Margaretha Hillberg, Hilma Antonias farmor. Kan farmodern ha hjälpt Hilma Antonia med pengar till utbildningen?

Hilma Antonia hade en första tjänst i Råda, var sedan på ytterligare något ställe, innan hon 1889 flyttade till Böö skolhus i Örgryte, där hon blev kvar så länge jag kan följa henne i kyrkböckerna, dvs minst till 1906. Hon förblev ogift och barnlös. Från 1890 bodde hennes mor hos henne i Böö skolhus, fram till sin död 1905. Bilden ovan föreställer Böö skolhus 1922, troligen detsamma som Hilma Antonia tjänstgjort i.

Brodern Ernst Hilmer avled vid 25 års ålder 1895, som "månadskarl". Hilma Antonia uppgav boet vid bouppteckningen. Ernst Hilmer ägde inte andra tillgångar än lösegendom, till ett värde av 132 kronor. Därför behövde ingen detaljerad bouppteckning göras efter honom. Man undrar varför inte han också fick studera, eller om han kanske inte bedömdes ha "läshuvud".

Ursäkta...

...men just nu händer det mycket i mitt privata liv, och släktforskningen får vila litet, liksom denna blogg. Jag återkommer säkert, men det kan dröja ett tag.

Lite om böcker...

För tillfället har jag lite ledigt i släktforskningarbetet under några veckor. Under tiden läser jag en del i en bok som heter Doktor Carlanders Göteborg, av Gudrun Nyberg. Doktor Carlander var stadsläkare i Göteborg under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Han verkar också ha fungerat som många familjers familjeläkare. Carlander förde mycket utförliga journaler, där han även skrev en del om patienternas vardag. Gudrun Nyberg har gått igenom alla dessa journaler och skrivit en, i mitt tycke, högintressant bok. Hon har delat in den i kapitel allt efter olika delar av människornas vardag. Man får således lära sig om mat och dryck, klädesvanor, bostäder, fiske och andra näringar, barnafödsel och uppfödningen av barnen, och mycket mycket annat. Väldigt roligt att läsa, men det är en späckad bok som man inte hastar igenom snabbt.

Jag har också under veckan skaffat en bok, som i sitt original är utgiven 1739, Eric Cederbourgs Göteborg - Den första skildringen av staden Göteborg och de första hundra åren. Den är tack och lov tryckt med vanlig stil, men är trasslig nog att läsa ändå. Det skrivna språket på 1700-talet liknar inte direkt vårt. Det är sirligt och omständigt och meningarna är späckade med bisatser. Den här boken har jag inte hunnit titta så mycket på ännu. Den får ligga framme, så får man ta någon sida i taget. Den är intressant såtillvida att den är skriven så tidigt, i övrigt finns det ju gott om skildringar av Göteborgs historia.

När det gäller Christian Emmich, så har vi upptäckt en felaktighet i en av våra källor. Christian fick burskap i Göteborg redan 1756, vilket framgår av originalhandlingar. I övrigt vet vi dessvärre inte så mycket mera om honom än tidigare.

Anna Lisa Swarth

Anna Lisa Swarth var syster till Christians Emmichs hustru Hedvig Swarth. År 1769 när Hedvig dog i barnsäng, var Anna Lisa änka efter en sjöman, samt trolovad med en timmerman Sven Svensson. Var hon bodde är inte klarlagt, men då systern Hedvig avled, så flyttade Anna Lisa in hos svågern Christian och hans lilla dotter Birgitta. Hon tycks alltsedan dess, fram till Christians död, ha skött hushållet åt honom. År 1770 avled Anna Lisas trolovade Sven Svensson, och han hade då testamenterat sitt hus på Sillgatan till Anna Lisa. Med Christians hjälp sålde Anna Lisa huset på auktion.

År 1783 i februari sätter sig Christian Emmich och plitar ner ett dokument, som sedan kommer att uppvisas vid bouppteckningen efter honom. Detta dokument är ganska rörande att läsa. Christian börjar antagligen känna sig gammal och skröplig, och börjar oroa sig för vad som ska hända med svägerskan Anna Lisa när han dör. Han berättar inledningsvis att Anna Lisa medfört både pengar och inventarier när hon flyttade in fjorton år tidigare. Förutom en penningsumma av 196 Riksdaler Banco, så medförde hon även en säng med sänggardiner, bolstrar, lakan m m. Han beskriver hur hon skött allting åt honom på bästa sätt. Vid hans död ska hon nu försäkras om att få bo kvar i ett rum och kök på övervåningen, så länge hon lever. Hon ska ha tillgång till ved. Hon ska också vid Christians död, inte endast återfå de pengar hon givit honom, utan hon ska få en större summa, nämligen 266 Riksdaler Banco. Några dagar efter att Christian skrivit detta, mottager han gesällen Eric Westring, som tre år senare blir hans måg.

Vid Christians död 1787 betygar dottern och mågen skriftligen att de helt godkänner dokumentet, och de beskriver ytterligare hur de ser på Anna Lisa med högaktning och kärlek. De verkar alltså inte på något sätt missunna henne detta. Vad jag kan se fanns dock inte så mycket kontanta medel efter Christian, så frågan är hur det gick med hennes 266 Riksdaler. Dock fanns hus och gård med fast inredning, värt 675 Riksdaler, och en stor mängd inventarier.

Hur länge Anna Lisa levde efter Christians frånfälle, vet jag ännu inte. Hela kvarteret där fastigheten låg brann ner 1802, men kanske slapp Anna Lisa uppleva detta.

Vagnmakare Christian Emmich

Christian Emmich, född 1711, verkade som vagnmakare på Vallgatan i Göteborg i mitten av 1700-talet. Han hade fått utbildning till vagnmakare i Salzburg, men om han också hade sitt ursprung på kontinenten vet vi inte riktigt. År 1765 fick han burskap i Göteborg, som vagnmakarmästare. Året dessförinnan, 1764, hade han gift sig med pigan Hedwig Swarth, och deras första barn, dottern Birgitta, föddes senare samma år. De fick sedan ytterligare tre barn, två pojkar och en flicka. Båda pojkarna dog mycket späda, och troligen blev inte heller dottern Anna Magdalena så gammal. Vid den siste pojkens födelse dog Hedwig i barnsäng, fem år efter giftermålet. Efter detta bestod familjen alltså av Christian och dottern Birgitta, och de bodde kvar på Vallgatan.

Åren gick, och Christian, som mästare, hade troligen hela tiden gesäller och lärlingar vid sin sida, som höll på att lära sig hantverket. År 1783 kom vagnmakargesällen Eric Westring från Stockholm till Göteborg, och blev gesäll under mäster Emmich. Birgitta var då 19 år. Om det verkligen var en romans som uppstod, eller om det mera var ett resonemangsparti, är ju svårt att veta, men tre år senare gifte sig Eric och Birgitta, och Eric tog över vagnmakeriet som färdig mästare. Mäster Emmich var troligen gammal och trött då, och han avled tre år senare, 1786. Eric och Birgitta fick många ättlingar, som gjorde sig bemärkta på olika sätt i staden, men det är en annan historia.

Och nu pågår arbetet att försöka ta reda på Christians ursprung. Var han född i Sverige eller utomlands? Var han kanske född i Sverige av invandrade föräldrar? Och Hedwigs ursprung är inte heller klart. Det fanns många vid denna tid i Göteborg som hette Swarth, Schwartz, Schwarten o likn. Till vem av dessa skulle man kunna koppla Hedwig?